Söksträngar: vältalig, wältal, elokvent, rhetor, wältalighet, elokvens, eloquent, eloquentia, vältal, vältalare, retor
Tidningar: stockholmsposten, postochinrikestidning, fahluweckoblad
| ord | ord | frekvens | år | exempel |
|---|---|---|---|---|
| ha | vältalighet | 8 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| manlig | vältalighet | 6 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| vara | vältalighet | 6 | 1788 | Der finnas en vältalighet som vara stak af sak men som cn kläpare fan förstöra |
| pä | wältalighet | 5 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| stor | vältalighet | 4 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| snille | vältalighet | 4 | 1781 | Ooktadt alt detta fordra dock billighet at man tilstär det dylife Neademier sseraslätes blifwit stiftade ganjko beromlig afsigt Man kunna ltj heller neka atjunägsnnf dem stundom warit lycklia nog at ibland sina Lednmöler kixna rekno et och annat af de ypperst snille som undertiden sira Des handling med näewt äkta vältalighet stycke |
| kunna | vältalighet | 4 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| vara | wältalig | 3 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| tanke | wältalighet | 3 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| ha | wältalig | 3 | 1785 | Denne yngling som war lifiig wältalig och ha intagande ansigte och manercr ömmande snart en del af sina kamrat och blef wid sex ton vara hufwudmcm för en Sect af ung Qwäkare |
| tillåta | vältalighet | 3 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| styrka | vältalighet | 3 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| säga | vältalighet | 3 | 1786 | känna eller åtminstone icke bry sig de höjning och sänkning som gifwa sä myc len wigt äta det som säga och utgöra en wigtig del af vältalighet |
| stor | wältalighet | 3 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| vara | wältalighet | 3 | 1789 | Som alt stjcdt med den nit trohet och öfwerttzgande wältalighet som altid vara för Attmenheten behagelig för ämbetsman hedrande för konung och fädernesland gagnelig |
| vältalighet | ämne | 3 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| pä | vältalighet | 3 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| herr | vältalighet | 3 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| slag | vältalighet | 3 | 1790 | Han äga beläsenhet et god minne och en slag vältalighet |
| vältalighet | äga | 3 | 1790 | Han äga beläsenhet et god minne och en slag vältalighet |
| konung | wältalighet | 3 | 1789 | Som alt stjcdt med den nit trohet och öfwerttzgande wältalighet som altid vara för Attmenheten behagelig för ämbetsman hedrande för konung och fädernesland gagnelig |
| tal | vältalighet | 3 | 1789 | Accdemiens Directeuc herr StatsSecretcraren Schröderheim öpnade sammankomst med tal och gaf deruppä tilkänna at öfwer det vältalighet utsätta Piisämnc Are minne öfwer RiksFöreståndaren Sten Sture den ung ha blott en enda skrift inkomma med walspräk alt stjäla men Sture jämn som fast klippa stå hwigtlen Academien ej kunna belöna |
| enda | vältalighet | 3 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| ha | wältalighet | 3 | 1786 | Til ämne wältalighet ha Academien utsätta |
| predikant | wältalighet | 3 | 1787 | En predikant böra ega både kunstaper och wältalighet om han stjäla funna öfwertyga röra och intaga |
| finna | vältalighet | 3 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| dygd | vältalighet | 2 | 1787 | philosophi och vältalighet swar pä den frägan 2lro ej snille och dygd smak och sed en naturlig förbindelse |
| smak | vältalighet | 2 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| tll | vältalighet | 2 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| kalla | vältalighet | 2 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| böra | wältalighet | 2 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| börja | vältalighet | 2 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| wältalighelen | wär | 2 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| vältalighet | wara | 2 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| anse | vältalighet | 2 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| vältalighet | öde | 2 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| tystnad | wältalighet | 2 | 1785 | tystnad och rodnad äro kön wältalighet |
| blottställa | wältalighet | 2 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| vältalighet | werk | 2 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| se | wältalighet | 2 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| sed | vältalighet | 2 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| pä | vältaligheten | 2 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| religion | wältalighet | 2 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| del | vältalighet | 2 | 1786 | känna eller åtminstone icke bry sig de höjning och sänkning som gifwa sä myc len wigt äta det som säga och utgöra en wigtig del af vältalighet |
| ord | wältalighet | 2 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| man | wältalige | 2 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| konung | vältalighet | 2 | 1786 | Til Hmne för vältalighet ha konung utsatt |
| exempel | wältalighet | 2 | 1786 | Uti den helig skrift finnas möngfaldiga exempel of tystnad wältalighet |
| böra | vältalighet | 2 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| allmän | wältalighet | 2 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| minne | vältalighet | 2 | 1790 | Han äga beläsenhet et god minne och en slag vältalighet |
| sammankomst | vältalighet | 2 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| inta | vältalighet | 2 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| folk | vältalighet | 2 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| gifwa | vältalighet | 2 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| bringa | vältalighet | 2 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| annan | vältalighet | 2 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| stulle | vältalighet | 2 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| wara | wältalig | 2 | 1787 | Han ensam kunna wara wältalig Ronsavds tide hwarf och Philosoph liga |
| inkomma | vältalighet | 2 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| ha | wältalicgtheten | 2 | 1786 | professor som mena ha fullmogl at docera latinsk men aldeles icke Tyi wältalicgtheten Denne Swensk war sit kall wuxen ock lärer ej ha |
| Wältalaren | underhus | 2 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| Rhetorican | platt | 2 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| Wältaligheten | skaldekonst | 2 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| Packaretoraet | käke | 2 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| kunna | wältaliahet | 2 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| ord | vältalighet | 2 | 1785 | Et öfwcrtygande bewis om Guds ord trast ligga des stadig och jämn stile hwilken öswerträsfar all mänelig vältalighet |
| kunna | wältalighet | 2 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| hertig | wältalighet | 2 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| vältalighet | walspräk | 2 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| Packaretoraet | mästerman | 2 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| tanke | vältalighet | 2 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| sak | vältalighet | 2 | 1788 | Der finnas en vältalighet som vara stak af sak men som cn kläpare fan förstöra |
| syfta | wältalighet | 2 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| Ma | vältalighet | 2 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| ha | wältaligheten | 2 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| man | vältalighet | 2 | 1786 | Oswechuset skaffa han sig genom vältalighet o5i stZndaktighetgtnstenie sf en man |
| Wältalighcten | göra | 2 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| vältalighet | yttra | 2 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| göra | vältalighet | 2 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| säga | wältalighet | 2 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| naturlig | vältalighet | 2 | 1787 | philosophi och vältalighet swar pä den frägan 2lro ej snille och dygd smak och sed en naturlig förbindelse |
| handling | vältalighet | 2 | 1781 | Ooktadt alt detta fordra dock billighet at man tilstär det dylife Neademier sseraslätes blifwit stiftade ganjko beromlig afsigt Man kunna ltj heller neka atjunägsnnf dem stundom warit lycklia nog at ibland sina Lednmöler kixna rekno et och annat af de ypperst snille som undertiden sira Des handling med näewt äkta vältalighet stycke |
| vara | wältalighets | 2 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| len | vältalighet | 2 | 1786 | känna eller åtminstone icke bry sig de höjning och sänkning som gifwa sä myc len wigt äta det som säga och utgöra en wigtig del af vältalighet |
| ar | vältalighet | 2 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| hwaraf | vältalighet | 2 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| vältalighet | öpnade | 2 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| kunna | wältalig | 2 | 1785 | Ni mäta ha warit förskräckligt wältalig som kunna öfwerlnga dem en sädan sanning |
| lassfulle | wältalighet | 2 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| olik | vältalighet | 2 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| stycke | vältalighet | 2 | 1781 | Ooktadt alt detta fordra dock billighet at man tilstär det dylife Neademier sseraslätes blifwit stiftade ganjko beromlig afsigt Man kunna ltj heller neka atjunägsnnf dem stundom warit lycklia nog at ibland sina Lednmöler kixna rekno et och annat af de ypperst snille som undertiden sira Des handling med näewt äkta vältalighet stycke |
| wältalighet | ämne | 2 | 1786 | Til ämne wältalighet ha Academien utsätta |
| synas | wältalighet | 2 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| stjäla | vältalighet | 2 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| fir | wältalighelen | 2 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| sätta | wältalighet | 2 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| Wältalighet | elonst | 1 | 1786 | Gustaf nu augusti Me stifta in Swea rike skald elonst Wältalighet Swenssa SpräletS wärdighel |
| urwal | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| RvttareTorpet | ha | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| giswit | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| liten | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| höghet | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| Rhetorican | liopen | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| fä | vältalig | 1 | 1787 | Tp af gud fä mänstliga dpgder sin stprka och den wise och den stark och den vältalig blomstra wid deras wink |
| starcka | vältalighetoch | 1 | 1785 | med en manlig vältalighetoch starcka drag men det ofwannämde liktal vara deremot mera rörande och wisar författare öm Caractere sin vidd samt et hierta hclgadt äta dygd och wanstapen |
| fkild | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| Flstaretorpet | skeppslag | 1 | 1782 | Rundblad dd Vuudros lifstid boende vä Flstaretorpet til anora Tingsbagcn af iiästa HosteTinz med lamma skeppslag |
| förbindelse | vältalighet | 1 | 1787 | philosophi och vältalighet swar pä den frägan 2lro ej snille och dygd smak och sed en naturlig förbindelse |
| röja | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| Nossuet | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| RyttareTorpet | godl | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| inbildmngsfraflcn | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| retor | underwisa | 1 | 1787 | Uti Lheologista Encclopedien eller Methsdologien underwisa professor retor Miller efter sin utaime Anleitung zur senntnitz auserlesenen Vucherll |
| est | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| hänryckning | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| HosteTing | siaretorpel | 1 | 1782 | Lundblad född Lnnhros lifstideu bocnoe pä Fi siaretorpel til annan Tingidagcn af nästa HosteTing med sanuna skeppslag |
| scmt | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| fält | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| uttryck | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| Eloquentiä | herr | 1 | 1789 | den Nov pä Academien stor LäroSal efter Consisiorii Ncademici förordnande et Högtidcligit ltal pä obunden Latin hällit af Eloquentiä och Pocsccs Vrofessorcn herr Doctor And |
| higt | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| manercr | wältalig | 1 | 1785 | Denne yngling som war lifiig wältalig och ha intagande ansigte och manercr ömmande snart en del af sina kamrat och blef wid sex ton vara hufwudmcm för en Sect af ung Qwäkare |
| namu | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| Packaretoraet | Spttsgsrd | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| tala | vältalighet | 1 | 1782 | konst at tala ha komma ställe för vältalighet och deri vara mycken fkilnad |
| Negcrirgen | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| wältalande | äfwensä | 1 | 1785 | hand rörelse vara äfwensä wältalande och erpresiv som öga |
| Rhetorican | göra | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| Lötzen | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| vältalighetoch | öm | 1 | 1785 | med en manlig vältalighetoch starcka drag men det ofwannämde liktal vara deremot mera rörande och wisar författare öm Caractere sin vidd samt et hierta hclgadt äta dygd och wanstapen |
| Packaretoraet | pä | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| RyttareTorpet | gtNräckgt | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| Wältalighcten | lil | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| boende | ffaretorpet | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| forwalt | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| RyttareTorpet | st | 1 | 1787 | fi NgswerkTrp utom RyttareTorpet iläckel brr och lfstoq st |
| far | vältalighet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| mänelig | vältalighet | 1 | 1785 | Et öfwcrtygande bewis om Guds ord trast ligga des stadig och jämn stile hwilken öswerträsfar all mänelig vältalighet |
| Wältalighel | händelse | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| samling | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| ufftaffande | vältalighet | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| wältalighel | wärfningpngar | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| KyrkoInspretore | rätt | 1 | 1783 | bcmälte domstol KyrkoInspretore ars M0ller til swaromäl lcgt de de god rätt ha för Vandserona Stads kyrka Caslt sor pHstHr stanifor asi |
| rörelse | wältalande | 1 | 1785 | hand rörelse vara äfwensä wältalande och erpresiv som öga |
| Sllddcrstadder | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| Wältalinten | tgtl | 1 | 1785 | 16 kallerstedts inledning tgtl Rbetorican ellr Wältalinten |
| SkogwtareTorr | krok | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| bnar | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| Eloquentiä | ombyte | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| annan | vältaligheten | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| Betecmark | RyttareTorpet | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| RyttareTorpet | wvbehof | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| Flstaretorpet | anora | 1 | 1782 | Rundblad dd Vuudros lifstid boende vä Flstaretorpet til anora Tingsbagcn af iiästa HosteTinz med lamma skeppslag |
| mena | wältalicgtheten | 1 | 1786 | professor som mena ha fullmogl at docera latinsk men aldeles icke Tyi wältalicgtheten Denne Swensk war sit kall wuxen ock lärer ej ha |
| Exerguen | Vältalighet | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| Rhetorifk | detlamma | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| gäng | vältalighet | 1 | 1786 | vältalighet Tolt Lpnaiie flr denna gäng glädje art med en wältröffad llt stilnad imellan Universits och Academie |
| Secretorare | gär | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| vältalighet | älder | 1 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| ensam | wältalig | 1 | 1787 | Han ensam kunna wara wältalig Ronsavds tide hwarf och Philosoph liga |
| sisteartiklen | wältalighet | 1 | 1787 | sisteartiklen som angå beskyllning at han missbruka konung Altttorilel fkswarar han sig med en öfwerlygande wältalighet |
| Wältaltghelcn | hor | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| wisades | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| länstor | vältalighet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| uptaga | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| utfärda | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| fårgor | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| tid | vältalighet | 1 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| Secretorare | härifrän | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| wältalig | öfwerlnga | 1 | 1785 | Ni mäta ha warit förskräckligt wältalig som kunna öfwerlnga dem en sädan sanning |
| mi | wältaliq | 1 | 1781 | wc. du swarade den omwända at dn ar wältnlig mi wan wältaliq som en Cicero |
| NedreTorneä | hemman | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| ofrige | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| Pactaretorgs | hus | 1 | 1789 | norrmalm och Pactaretorgs gata uti hus afl |
| dec | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| rad | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| tt | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| Wältalaren | hwarwid | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| sä | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| styrelse | vältalighet | 1 | 1783 | Han hålla förut til bestyrkande af detta för et lång tal hwari han med sin manlig vältalighet och ledighet bewisie at det war nödwändigt at göra en ändring med Compagniets styrelse |
| dårskap | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| Chnfina | wältalige | 1 | 1787 | Hwad man nu wil anfdra rörer blott Chrysrstomus den Chnfina församling uplysie och wältalige lärare |
| trast | vältalighet | 1 | 1785 | Et öfwcrtygande bewis om Guds ord trast ligga des stadig och jämn stile hwilken öswerträsfar all mänelig vältalighet |
| Wältaligheten | pojk | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| lastfull | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| Cretorer | Ma | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| möta | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| lifwet | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| vältalighet | ötvertygande | 1 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| vältalighet | äswen | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| caiacter | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| Lednmöler | vältalighet | 1 | 1781 | Ooktadt alt detta fordra dock billighet at man tilstär det dylife Neademier sseraslätes blifwit stiftade ganjko beromlig afsigt Man kunna ltj heller neka atjunägsnnf dem stundom warit lycklia nog at ibland sina Lednmöler kixna rekno et och annat af de ypperst snille som undertiden sira Des handling med näewt äkta vältalighet stycke |
| Wältalighcten | gamma | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| gt | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| Wd | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| Wältalighetlstycken | äfwen | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| Pretorii | wishetcn | 1 | 1787 | fortsättning af de bok och Piefer som finnas til salu dos Radman Hall Pretorii den himmelsk wishetcn |
| vältalighet | widare | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| wältalighelen | ämne | 1 | 1786 | Derlftec söretrgcö belöning uldelande dä Directcuren gof lilkänna at öfilec det ämne sm sbr wältalighelen war utsatt nemligcn 2lreminne öf vcr RiksRndct och Fälrmarstalken Lennart Torstensson grefwe til Ortala syra sdistc ilonnit |
| NedreTorneä | kam | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| RyttareTorpet | pä | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| Wältalighel | fullkomlighet | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| dcn | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| retor | ys | 1 | 1786 | par retor långdans VarnaPollil ny allmän tidning Oeilers Vecso nu stod IEm Nyalie TullTaan Winiiröms Koc buch ys |
| Wältaligheten | blodig | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| jämn | vältalighet | 1 | 1785 | Et öfwcrtygande bewis om Guds ord trast ligga des stadig och jämn stile hwilken öswerträsfar all mänelig vältalighet |
| prunka | wältalighet | 1 | 1788 | Ej wan wid annan sprök än det okonstlad och enfaldig som hwardaswis bruka kunna jag intet prunka med nägon wältalighet |
| sbr | wältalighelen | 1 | 1786 | Derlftec söretrgcö belöning uldelande dä Directcuren gof lilkänna at öfilec det ämne sm sbr wältalighelen war utsatt nemligcn 2lreminne öf vcr RiksRndct och Fälrmarstalken Lennart Torstensson grefwe til Ortala syra sdistc ilonnit |
| Pretorii | fortsättning | 1 | 1787 | fortsättning af de bok och Piefer som finnas til salu dos Radman Hall Pretorii den himmelsk wishetcn |
| Fistaretorget | sjclswe | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| Mwa | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| hvar | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| Rhetorn | ipfo | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| tunga | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| discourser | wältalighet | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| Eloquentiä | fordra | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| fpra | vältalighet | 1 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| juridisk | vältalighet | 1 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| classisk | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| Financewettenstapen | Wältaligheten | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| vältalighet | ändring | 1 | 1783 | Han hålla förut til bestyrkande af detta för et lång tal hwari han med sin manlig vältalighet och ledighet bewisie at det war nödwändigt at göra en ändring med Compagniets styrelse |
| Wältalaren | göra | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| hederstecken | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| Prcduan | vältalighet | 1 | 1790 | Ma wil röra bcsl lrgterlti heten anföra til prof. af denna ny slag vältalighet et stycke af en Prcduan häll Et |
| mast | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| Swensk | wältalicgtheten | 1 | 1786 | professor som mena ha fullmogl at docera latinsk men aldeles icke Tyi wältalicgtheten Denne Swensk war sit kall wuxen ock lärer ej ha |
| helig | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| RyttareTorpet | dcröiwer | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| fagdt | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| renhet | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| ac | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| förnäm | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| bestöit | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| läpp | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| hwars | vältalighet | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| mera | vältalighet | 1 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| Eloquentiä | flafwar | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| RvttareTorpet | fä | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| wilade | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| mänga | vältalighet | 1 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| ren | vältalighet | 1 | 1786 | Et bref as herr pastor GirelilW fullt af en ren och manlig vältalighet ädel |
| frambringa | vältalighet | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| Wältalighetlstycken | ssola | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| fororar | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| Wältalaren | omröstning | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| RvttareTorpet | iiter | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| ewiga | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| Skcifpennor | hombretort | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| wältaligheten | wärdades | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| religion | wältalenhetlt | 1 | 1782 | Trrsschou om wältalenhetlt nytta en Tale Addhons Äihcmdling om religion |
| fpräk | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| smicker | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| nia | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| Secretorare | vara | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| llt | vältalighet | 1 | 1786 | vältalighet Tolt Lpnaiie flr denna gäng glädje art med en wältröffad llt stilnad imellan Universits och Academie |
| förstöra | vältalighet | 1 | 1788 | Der finnas en vältalighet som vara stak af sak men som cn kläpare fan förstöra |
| uttrycka | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| skald | wältalige | 1 | 1787 | ära ensam glansår eflerwerlden och förtunna genom den wältalige ock skald den bortgångne man werk |
| Wältalighelen | bir | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| Drottnliig | wältalande | 1 | 1781 | Deha ord reglande Drottnliig äro mera wältalande än alla Vounga natt |
| hie | wältaliabit | 1 | 1781 | nllenast wi et M5sterst cke gt ltVH Ioso hie och wältaliabit nia de stjäla ock sörljä at tilstalws alla tribunal pa det lem |
| Wältalaren | slelfwa | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| man | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| dana | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| ontstöpa | wältaliiiels | 1 | 1785 | cgt med begäran at han måne ontstöpa densamma efter sil mi er och med dlbehällande af hufn k utströ daröfwer alla sin sarstttda wältaliiiels blomster |
| Eloquentiä | pä | 1 | 1789 | den Nov pä Academien stor LäroSal efter Consisiorii Ncademici förordnande et Högtidcligit ltal pä obunden Latin hällit af Eloquentiä och Pocsccs Vrofessorcn herr Doctor And |
| DagswertsTorp | RyttareTorpet | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| Eloquentiä | Iulii | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| bro | grundparmätaretorg | 1 | 1787 | stapel och handelsfrihet faltimport torgdag och marknad inongt stad samt twiss om Sastmola marknad twisser med allmoge samt brneborgSNyssadsRaumlgt och Nödendahls stad ryss handelsfrihet Äbo tolag stämpel wäg bro hamn grundparmätaretorg paclaremätareoch siändpennmgar |
| Eloquentiä | ltal | 1 | 1789 | den Nov pä Academien stor LäroSal efter Consisiorii Ncademici förordnande et Högtidcligit ltal pä obunden Latin hällit af Eloquentiä och Pocsccs Vrofessorcn herr Doctor And |
| karleksverk | vältalighet | 1 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| sit | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| Eloquentiä | magister | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| ffaretorpet | talan | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| sprök | wältalighet | 1 | 1788 | Ej wan wid annan sprök än det okonstlad och enfaldig som hwardaswis bruka kunna jag intet prunka med nägon wältalighet |
| RiksFöreståndaren | vältalighet | 1 | 1789 | Accdemiens Directeuc herr StatsSecretcraren Schröderheim öpnade sammankomst med tal och gaf deruppä tilkänna at öfwer det vältalighet utsätta Piisämnc Are minne öfwer RiksFöreståndaren Sten Sture den ung ha blott en enda skrift inkomma med walspräk alt stjäla men Sture jämn som fast klippa stå hwigtlen Academien ej kunna belöna |
| Vältaligheten | tro | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| vältalighet | wetcenstapernas | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| tydcligt | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| fbr | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| kalla | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| fludcliga | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| dpgder | vältalig | 1 | 1787 | Tp af gud fä mänstliga dpgder sin stprka och den wise och den stark och den vältalig blomstra wid deras wink |
| lnelet | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| art | vältalighet | 1 | 1786 | vältalighet Tolt Lpnaiie flr denna gäng glädje art med en wältröffad llt stilnad imellan Universits och Academie |
| Wältaligheten | läsa | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| tillägga | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| helig | wältalighet | 1 | 1786 | Uti den helig skrift finnas möngfaldiga exempel of tystnad wältalighet |
| rea | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| Innehafwande | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| löpa | wältalighet | 1 | 1785 | tag sätta föga wärde pä en predikant som alla människa snart sagt löpa efter för des stor utförsgäfwor och wältalighet |
| mycken | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| wältalige | äfwen | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| clr | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| vältalighet | ädel | 1 | 1786 | Et bref as herr pastor GirelilW fullt af en ren och manlig vältalighet ädel |
| wilIonie | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| förnäm | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| rim | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| Rhetorican | tana | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| Wältalizhet | tillallet | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| da | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| betala | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| heta | wältalighet | 1 | 1786 | anledning af religion frihet en ibland fcuklcrne af wär stor konung wishet understödd af des wältalighet heta det pä elfte sida |
| Rhetoristc | plural | 1 | 1790 | 20 Himlarne mer Rhetoristc an Hlmlen Lalinen ha ej mcdgifwit et plural |
| RyttareTorpet | mom | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| Eloquentiä | hämta | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| SkogwtareTorr | dagswerke | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| Eloquentiä | Gustauian | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| glfwa | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| ssulle | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| vältalighet | äta | 1 | 1786 | känna eller åtminstone icke bry sig de höjning och sänkning som gifwa sä myc len wigt äta det som säga och utgöra en wigtig del af vältalighet |
| god | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| Pactaretorgs | gata | 1 | 1789 | norrmalm och Pactaretorgs gata uti hus afl |
| lära | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| begi | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| wältalighetens | wär | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| kyrkoherde | vältalighet | 1 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| RyttareTorpet | lter | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| förträffeligit | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| vältalighet | wärma | 1 | 1790 | Deima märkcliga bok vara strifrven som man lära finna med styrka och wärma ofta med vältalighet |
| ga | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| pris | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| Wältaligheten | stor | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| be | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| werlsam | wältaligheten | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| slughet | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| Rhetorilan | vara | 1 | 1786 | Det vara häldt jannerligen lätt häldt säga Iuv at haflva utstött sina behörig plagga för Rhetorilan |
| ntwäg | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| wältalighetene | öde | 1 | 1787 | Rellgren 20 af Bistopcn Doctor Johan wingärd om den andelig wältalighetene olik öde |
| allmän | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| Rhetorn | lärare | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| Anleitung | retor | 1 | 1787 | Uti Lheologista Encclopedien eller Methsdologien underwisa professor retor Miller efter sin utaime Anleitung zur senntnitz auserlesenen Vucherll |
| 2lro | vältalighet | 1 | 1787 | philosophi och vältalighet swar pä den frägan 2lro ej snille och dygd smak och sed en naturlig förbindelse |
| swarade | wältaliq | 1 | 1781 | wc. du swarade den omwända at dn ar wältnlig mi wan wältaliq som en Cicero |
| Vältalighet | sida | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| Rhetorilan | haflva | 1 | 1786 | Det vara häldt jannerligen lätt häldt säga Iuv at haflva utstött sina behörig plagga för Rhetorilan |
| promotor | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| hög | wältalighct | 1 | 1789 | lord Volingbroke äga twä stor förmäner en tunga och en penna som kunna öfwevltlt tala han war lisa artig uli enstildt umgänge som uli sina strifter han mäta tal eller ssrifwa uli hwad ämne som hälst sä förädlade han det genom den hög wältalighct |
| rodnad | wältalighet | 1 | 1785 | tystnad och rodnad äro kön wältalighet |
| matrona | wältalighet | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| Wältaltghelcn | land | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| styra | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| orsak | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| anledning | wältalighet | 1 | 1786 | anledning af religion frihet en ibland fcuklcrne af wär stor konung wishet understödd af des wältalighet heta det pä elfte sida |
| Eloquentiä | sorn | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| tydlighet | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| denn | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| Wältalighcten | ymnig | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| Cretorer | behaga | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| Flstaretorpet | lamma | 1 | 1782 | Rundblad dd Vuudros lifstid boende vä Flstaretorpet til anora Tingsbagcn af iiästa HosteTinz med lamma skeppslag |
| Mysiken | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| sira | vältalighet | 1 | 1781 | Ooktadt alt detta fordra dock billighet at man tilstär det dylife Neademier sseraslätes blifwit stiftade ganjko beromlig afsigt Man kunna ltj heller neka atjunägsnnf dem stundom warit lycklia nog at ibland sina Lednmöler kixna rekno et och annat af de ypperst snille som undertiden sira Des handling med näewt äkta vältalighet stycke |
| wi | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| konung | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| ra | wältaliyhecens | 1 | 1787 | Rell0 Bikopcn Doclor Johan wingrd ra den andelig wältaliyhecens olisa öde |
| simma | wältalighet | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| eldig | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| upmärk | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| sanuna | siaretorpel | 1 | 1782 | Lundblad född Lnnhros lifstideu bocnoe pä Fi siaretorpel til annan Tingidagcn af nästa HosteTing med sanuna skeppslag |
| ten | wältalighe | 1 | 1786 | olik werlsam sblgd af wältalighe ten |
| blott | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| Wältaligheten | indan | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| spräk | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| hurtighet | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| Wältalighel | synnerlig | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| wältalighet | äfwanberörde | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| wältalighet | wärde | 1 | 1785 | tag sätta föga wärde pä en predikant som alla människa snart sagt löpa efter för des stor utförsgäfwor och wältalighet |
| förmåga | vältalighet | 1 | 1782 | Han ha den utvalilafte fmnk de vacker konfterne vältalighet Poefien Mufiquen måleri och han äga äfven en ftor naturlig förmåga at öfva dem |
| grundparmätaretorg | twisser | 1 | 1787 | stapel och handelsfrihet faltimport torgdag och marknad inongt stad samt twiss om Sastmola marknad twisser med allmoge samt brneborgSNyssadsRaumlgt och Nödendahls stad ryss handelsfrihet Äbo tolag stämpel wäg bro hamn grundparmätaretorg paclaremätareoch siändpennmgar |
| egentelig | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| lord | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| tilstalws | wältaliabit | 1 | 1781 | nllenast wi et M5sterst cke gt ltVH Ioso hie och wältaliabit nia de stjäla ock sörljä at tilstalws alla tribunal pa det lem |
| fru | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| höra | retorguera | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| retorguera | snafwat | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| nägon | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| wan | wältaliq | 1 | 1781 | wc. du swarade den omwända at dn ar wältnlig mi wan wältaliq som en Cicero |
| Rhetoriita | hetta | 1 | 1786 | Den Rhetoriita hetta |
| editant | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| SnickareTorpet | pass | 1 | 1790 | fiende vara nu innestängd emellan SnickareTorpet och Korois pass |
| Vältaligheten | hand | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| sädant | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| Hmne | vältalighet | 1 | 1786 | Til Hmne för vältalighet ha konung utsatt |
| dålig | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| wetS | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| sjelf | vältalighet | 1 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| duga | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| far | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| roigtiga | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| 20 | wältalighetens | 1 | 1787 | Ttllgven 20 af Bffopgtn Döctor Johan wingärd om den andelig wältalighetens olik öde swar af Äcod |
| lifiielsernes | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| nit | wältalighet | 1 | 1789 | Som alt stjcdt med den nit trohet och öfwerttzgande wältalighet som altid vara för Attmenheten behagelig för ämbetsman hedrande för konung och fädernesland gagnelig |
| studera | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| pil | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| RvttareTorpet | ansenlig | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| fgtängliga | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| Wältalighcten | vara | 1 | 1788 | upgifwit för innewarcmde vara Wältalighcten äreminne öfwer ltlarl Carlsson Gpl lenbjelm |
| rätt | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| grad | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| RvttareTorpet | stad | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| dclm | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| jämföra | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| orolighet | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| hafwa | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| 120 | Rhetorica | 1 | 1787 | Vosiii Elementa Rhetorica 120 Wilffmangt gciLftalliqocIöttf del 40 172 Rd |
| dag | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| annan | siaretorpel | 1 | 1782 | Lundblad född Lnnhros lifstideu bocnoe pä Fi siaretorpel til annan Tingidagcn af nästa HosteTing med sanuna skeppslag |
| stilla | vältalighet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| egcnkärlekens | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| ads | ffaretorpet | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| drtsamma | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| Wältalighcten | inversion | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| Wältalighetlstycken | grund | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| RvttareTorpet | dagswcrks | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| Fistaretorget | hnset | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| wältaliga | wäsendet | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| heten | vältalighet | 1 | 1790 | Ma wil röra bcsl lrgterlti heten anföra til prof. af denna ny slag vältalighet et stycke af en Prcduan häll Et |
| förbereda | vältalighet | 1 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| höjo | vältalighet | 1 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| nation | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| känssi | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| Wältallglc | godhet | 1 | 1790 | Wi ha redan Swerige icke allenast poet as wer feiigt snille utan ock poem af werkelig fullkomnad bestandande godhet innan wi ännu äga något prof. af en sann en uphöjd Wältallglc |
| ilonnit | wältalighelen | 1 | 1786 | Derlftec söretrgcö belöning uldelande dä Directcuren gof lilkänna at öfilec det ämne sm sbr wältalighelen war utsatt nemligcn 2lreminne öf vcr RiksRndct och Fälrmarstalken Lennart Torstensson grefwe til Ortala syra sdistc ilonnit |
| Eloquentiä | romare | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| sann | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| hinna | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| gäng | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| nemligcn | wältalighelen | 1 | 1786 | Derlftec söretrgcö belöning uldelande dä Directcuren gof lilkänna at öfilec det ämne sm sbr wältalighelen war utsatt nemligcn 2lreminne öf vcr RiksRndct och Fälrmarstalken Lennart Torstensson grefwe til Ortala syra sdistc ilonnit |
| skillnad | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| afieda | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| sit | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| Wältalizhet | ncrymme | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| SkogwtareTorr | röra | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| anföra | vältalighet | 1 | 1790 | Ma wil röra bcsl lrgterlti heten anföra til prof. af denna ny slag vältalighet et stycke af en Prcduan häll Et |
| Ledamblerne | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| kraft | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| Eloquentiä | gram | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| stagtningen | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| nummer | vältalighet | 1 | 1790 | ndelt all vältalighet men ouuogäagelig för hehagec af prosaista poet den at Stylen äaer en harmonist nummer en wifi Poecist marche en klokt dristad nyhet ord uttryck nändninqar som rikear språk men ej utan behof soin förädla men egcr det |
| ma | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| barm | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| hwilket | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| Eloquentiä | ha | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| bltfva | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| söt | wältaligheten | 1 | 1787 | La petite caiérne de Masfiilon och Jean Iaqveg otbefen anse hon söt wönstegt den grönska wältaligheten |
| Eloquentiä | Göttingen | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| förnuft | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| vältalighet | yenm | 1 | 1785 | Nr anwände al sin vältalighet at bevisa yenm at dröm betyda in jn ting |
| mä | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| präl | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| glansår | wältalige | 1 | 1787 | ära ensam glansår eflerwerlden och förtunna genom den wältalige ock skald den bortgångne man werk |
| narra | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| Wältalighetlstycken | raisonneras | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| stark | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| Rhetorican | annan | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| inrätta | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| SkogwtareTorr | vara | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| wi | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| Fistaretorget | möte | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| Wältalighel | öconlgtckliga | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| skribent | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| Wältaligheten | moral | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| Wältalighelen | ömne | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| ftor | vältalighet | 1 | 1782 | Han ha den utvalilafte fmnk de vacker konfterne vältalighet Poefien Mufiquen måleri och han äga äfven en ftor naturlig förmåga at öfva dem |
| få | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| förtunna | wältalige | 1 | 1787 | ära ensam glansår eflerwerlden och förtunna genom den wältalige ock skald den bortgångne man werk |
| best | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| utsätta | vältalighet | 1 | 1789 | Accdemiens Directeuc herr StatsSecretcraren Schröderheim öpnade sammankomst med tal och gaf deruppä tilkänna at öfwer det vältalighet utsätta Piisämnc Are minne öfwer RiksFöreståndaren Sten Sture den ung ha blott en enda skrift inkomma med walspräk alt stjäla men Sture jämn som fast klippa stå hwigtlen Academien ej kunna belöna |
| warsc | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| gagnelig | wältalighet | 1 | 1789 | Som alt stjcdt med den nit trohet och öfwerttzgande wältalighet som altid vara för Attmenheten behagelig för ämbetsman hedrande för konung och fädernesland gagnelig |
| Altttorilel | wältalighet | 1 | 1787 | sisteartiklen som angå beskyllning at han missbruka konung Altttorilel fkswarar han sig med en öfwerlygande wältalighet |
| anta | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| skicklighet | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| stil | wältalighet | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| skicklig | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| tal | wältalighct | 1 | 1789 | lord Volingbroke äga twä stor förmäner en tunga och en penna som kunna öfwevltlt tala han war lisa artig uli enstildt umgänge som uli sina strifter han mäta tal eller ssrifwa uli hwad ämne som hälst sä förädlade han det genom den hög wältalighct |
| Universits | vältalighet | 1 | 1786 | vältalighet Tolt Lpnaiie flr denna gäng glädje art med en wältröffad llt stilnad imellan Universits och Academie |
| Wältalaren | förändring | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| lassfulle | wältaligheten | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| Hejkensköld | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| broMg | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| katt | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| KyrkoInspretore | god | 1 | 1783 | bcmälte domstol KyrkoInspretore ars M0ller til swaromäl lcgt de de god rätt ha för Vandserona Stads kyrka Caslt sor pHstHr stanifor asi |
| nägen | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| tid | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| oakiadt | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| sorg | vältalighet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| wältalight | ädel | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| flvswarat | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| Academiens | vältaligheten | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| täffa | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| Cretorer | massa | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| Presbyterianisk | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| Pretorii | himmelsk | 1 | 1787 | fortsättning af de bok och Piefer som finnas til salu dos Radman Hall Pretorii den himmelsk wishetcn |
| ena | vältaligheten | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| lära | vältalighet | 1 | 1790 | Deima märkcliga bok vara strifrven som man lära finna med styrka och wärma ofta med vältalighet |
| vältalighet | öswerträsfar | 1 | 1785 | Et öfwcrtygande bewis om Guds ord trast ligga des stadig och jämn stile hwilken öswerträsfar all mänelig vältalighet |
| ting | wältalighet | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| komma | wältaligheten | 1 | 1790 | komma deraf hwad man tall tautologie et af de gröfsta och ledsam gtel säga wal den andelig som Werldstiga wältaligheten |
| monark | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| exempel | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| allmoge | grundparmätaretorg | 1 | 1787 | stapel och handelsfrihet faltimport torgdag och marknad inongt stad samt twiss om Sastmola marknad twisser med allmoge samt brneborgSNyssadsRaumlgt och Nödendahls stad ryss handelsfrihet Äbo tolag stämpel wäg bro hamn grundparmätaretorg paclaremätareoch siändpennmgar |
| Rhetorilan | säga | 1 | 1786 | Det vara häldt jannerligen lätt häldt säga Iuv at haflva utstött sina behörig plagga för Rhetorilan |
| jn | vältalighet | 1 | 1785 | Nr anwände al sin vältalighet at bevisa yenm at dröm betyda in jn ting |
| Wältallglc | äga | 1 | 1790 | Wi ha redan Swerige icke allenast poet as wer feiigt snille utan ock poem af werkelig fullkomnad bestandande godhet innan wi ännu äga något prof. af en sann en uphöjd Wältallglc |
| vältalighet | äreminne | 1 | 1787 | vältalighet äreminne öftver Birger Jarl |
| samhälle | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| vältalighet | ändamälet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| siran | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| länae | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| sak | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| endaft | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| wältalig | yngling | 1 | 1785 | Denne yngling som war lifiig wältalig och ha intagande ansigte och manercr ömmande snart en del af sina kamrat och blef wid sex ton vara hufwudmcm för en Sect af ung Qwäkare |
| Wältaltghelcn | spara | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| herr | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| forma | hombretort | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| Rhetorican | garnering | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| Recruleuren | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| vara | wältalande | 1 | 1785 | hand rörelse vara äfwensä wältalande och erpresiv som öga |
| Secretorare | port | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| mycken | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| RyttareTorpet | ställe | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| mycken | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| deii | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| slit | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| Hume | vältalighet | 1 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| krat | vältalighet | 1 | 1788 | bewis p3 vältalighet krat pä en uprird Mmighet |
| hafwa | vältalighet | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| Attmenheten | wältalighet | 1 | 1789 | Som alt stjcdt med den nit trohet och öfwerttzgande wältalighet som altid vara för Attmenheten behagelig för ämbetsman hedrande för konung och fädernesland gagnelig |
| Wältalighet | stifta | 1 | 1786 | Gustaf nu augusti Me stifta in Swea rike skald elonst Wältalighet Swenssa SpräletS wärdighel |
| inbildningens | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| olik | wältalighetene | 1 | 1787 | Rellgren 20 af Bistopcn Doctor Johan wingärd om den andelig wältalighetene olik öde |
| Wältaligheten | sista | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| stprka | vältalig | 1 | 1787 | Tp af gud fä mänstliga dpgder sin stprka och den wise och den stark och den vältalig blomstra wid deras wink |
| fkilnad | vältalighet | 1 | 1782 | konst at tala ha komma ställe för vältalighet och deri vara mycken fkilnad |
| fbralt | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| Fistaretorget | laga | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| hus | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| rik | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| vältalighet | äkta | 1 | 1781 | Ooktadt alt detta fordra dock billighet at man tilstär det dylife Neademier sseraslätes blifwit stiftade ganjko beromlig afsigt Man kunna ltj heller neka atjunägsnnf dem stundom warit lycklia nog at ibland sina Lednmöler kixna rekno et och annat af de ypperst snille som undertiden sira Des handling med näewt äkta vältalighet stycke |
| Oswcrsättareson | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| wältalighet | wära | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| Hellola | NedreTorneä | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| ensam | wältalige | 1 | 1787 | ära ensam glansår eflerwerlden och förtunna genom den wältalige ock skald den bortgångne man werk |
| advocera | vältalighet | 1 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| Svcnsta | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| Eloquentiä | Prorectoratet | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| omgängar | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| Caractere | vältalighetoch | 1 | 1785 | med en manlig vältalighetoch starcka drag men det ofwannämde liktal vara deremot mera rörande och wisar författare öm Caractere sin vidd samt et hierta hclgadt äta dygd och wanstapen |
| vältalighet | yllandet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| bctjening | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| tanke | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| förledelser | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| wältalande | äro | 1 | 1781 | Deha ord reglande Drottnliig äro mera wältalande än alla Vounga natt |
| natursgåfvor | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| kär | vältalighet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| ilorafinaste | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| dcn | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| lek | vältalighet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| KyrkoInspretore | domstol | 1 | 1783 | bcmälte domstol KyrkoInspretore ars M0ller til swaromäl lcgt de de god rätt ha för Vandserona Stads kyrka Caslt sor pHstHr stanifor asi |
| vishet | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| kungöra | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| Rhetorn | wärdades | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| inrätta | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| auserlesenen | retor | 1 | 1787 | Uti Lheologista Encclopedien eller Methsdologien underwisa professor retor Miller efter sin utaime Anleitung zur senntnitz auserlesenen Vucherll |
| sinne | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| iga | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| förståndig | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| Eloquentiä | LäroSal | 1 | 1789 | den Nov pä Academien stor LäroSal efter Consisiorii Ncademici förordnande et Högtidcligit ltal pä obunden Latin hällit af Eloquentiä och Pocsccs Vrofessorcn herr Doctor And |
| wältaliq | wältnlig | 1 | 1781 | wc. du swarade den omwända at dn ar wältnlig mi wan wältaliq som en Cicero |
| gaf | vältalighet | 1 | 1789 | Accdemiens Directeuc herr StatsSecretcraren Schröderheim öpnade sammankomst med tal och gaf deruppä tilkänna at öfwer det vältalighet utsätta Piisämnc Are minne öfwer RiksFöreståndaren Sten Sture den ung ha blott en enda skrift inkomma med walspräk alt stjäla men Sture jämn som fast klippa stå hwigtlen Academien ej kunna belöna |
| anoeliga | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| annan | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| lrgterlti | vältalighet | 1 | 1790 | Ma wil röra bcsl lrgterlti heten anföra til prof. af denna ny slag vältalighet et stycke af en Prcduan häll Et |
| smak | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| förgolda | hombretort | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| ledamot | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| Betiente | Packaretoraet | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| est | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| dn | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| bli | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| Fiffaretorpet | loillor | 1 | 1785 | Dinrgärden och Fiffaretorpet med loillor at genast nedrilwa |
| Augmentsränlor | RyttareTorpet | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| Vältaligheten | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| vältalighet | öfvergått | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| predikan | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| djup | vältalighet | 1 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| Vältalighet | sinnebild | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| Rhetorican | ena | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| låg | retorguera | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| swartaste | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| näring | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| vacker | vältalighet | 1 | 1782 | Han ha den utvalilafte fmnk de vacker konfterne vältalighet Poefien Mufiquen måleri och han äga äfven en ftor naturlig förmåga at öfva dem |
| itfe | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| RyttareTorpet | el | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| Asiolista | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| hel | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| residera | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| wara | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| angripa | vältalighet | 1 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| Wältalighet | skald | 1 | 1786 | Gustaf nu augusti Me stifta in Swea rike skald elonst Wältalighet Swenssa SpräletS wärdighel |
| egenfkaper | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| Ma | Rhetorican | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| märkcliga | vältalighet | 1 | 1790 | Deima märkcliga bok vara strifrven som man lära finna med styrka och wärma ofta med vältalighet |
| behaglightt | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| ofgöra | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| liten | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| Wältalighelen | skrift | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| angå | wältalighet | 1 | 1787 | sisteartiklen som angå beskyllning at han missbruka konung Altttorilel fkswarar han sig med en öfwerlygande wältalighet |
| Rhetorica | ig | 1 | 1787 | Dito Schenmarks tåmte Algebta med tabell 40 Wosfii Rhetorica ig |
| Heroista | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| lycklig | vältalighet | 1 | 1784 | lycklig den yngling som likt Eocrates denna slag vältalighet fara äga en Aspasie tll laromasiarinna |
| RvttareTorpet | mnndering | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| wcnit | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| Wältaligheten | machiavellism | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| belöning | wältalighelen | 1 | 1786 | Derlftec söretrgcö belöning uldelande dä Directcuren gof lilkänna at öfilec det ämne sm sbr wältalighelen war utsatt nemligcn 2lreminne öf vcr RiksRndct och Fälrmarstalken Lennart Torstensson grefwe til Ortala syra sdistc ilonnit |
| tall | wältaligheten | 1 | 1790 | komma deraf hwad man tall tautologie et af de gröfsta och ledsam gtel säga wal den andelig som Werldstiga wältaligheten |
| TarockCamlnoParl | hombretort | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| iynehölt | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| mifjbuka | retorguera | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| vältalighet | öga | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| lång | vältalighet | 1 | 1783 | Han hålla förut til bestyrkande af detta för et lång tal hwari han med sin manlig vältalighet och ledighet bewisie at det war nödwändigt at göra en ändring med Compagniets styrelse |
| ny | vältalighet | 1 | 1790 | Ma wil röra bcsl lrgterlti heten anföra til prof. af denna ny slag vältalighet et stycke af en Prcduan häll Et |
| vältalighet | wäckte | 1 | 1790 | Hans vältalighet wäckte eftertänka |
| RyttareTorpet | brr | 1 | 1787 | fi NgswerkTrp utom RyttareTorpet iläckel brr och lfstoq st |
| slyra | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| mägtigt | wältalighet | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| fara | vältalighet | 1 | 1784 | lycklig den yngling som likt Eocrates denna slag vältalighet fara äga en Aspasie tll laromasiarinna |
| Cretorer | lmderrät | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| Wältalighet | rike | 1 | 1786 | Gustaf nu augusti Me stifta in Swea rike skald elonst Wältalighet Swenssa SpräletS wärdighel |
| enda | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| regel | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| Wältallglc | sann | 1 | 1790 | Wi ha redan Swerige icke allenast poet as wer feiigt snille utan ock poem af werkelig fullkomnad bestandande godhet innan wi ännu äga något prof. af en sann en uphöjd Wältallglc |
| Vältaligheten | styresman | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| lystnad | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| Afyandling | Rhetorican | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| ancra | ffaretorpet | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| säga | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| Rcgementer | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| Wältalaren | förkasta | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| sjelf | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| allmän | retor | 1 | 1786 | par retor långdans VarnaPollil ny allmän tidning Oeilers Vecso nu stod IEm Nyalie TullTaan Winiiröms Koc buch ys |
| Eloquentiä | wanliga | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| Rhetorn | dana | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| tid | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| man | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| Wältaligheten | wittre | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| förmå | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| derpä | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| hgre | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| Rhetorifk | taleiätt | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| dpna | vältalighet | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| vältalighet | ötssilliga | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| bred | wältalighet | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| välta | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| RyttareTorpet | anläggande | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| fä | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| RyttareTorpet | lig | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| Wältaligheten | skald | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| gröfsta | wältaligheten | 1 | 1790 | komma deraf hwad man tall tautologie et af de gröfsta och ledsam gtel säga wal den andelig som Werldstiga wältaligheten |
| Secretorare | motto | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| Eloquentiä | dcn | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| historia | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| autgtg | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| RvttareTorpet | ställe | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| SkogwtareTorr | rp | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| kall | wältalicgtheten | 1 | 1786 | professor som mena ha fullmogl at docera latinsk men aldeles icke Tyi wältalicgtheten Denne Swensk war sit kall wuxen ock lärer ej ha |
| wältalighct | ämne | 1 | 1789 | lord Volingbroke äga twä stor förmäner en tunga och en penna som kunna öfwevltlt tala han war lisa artig uli enstildt umgänge som uli sina strifter han mäta tal eller ssrifwa uli hwad ämne som hälst sä förädlade han det genom den hög wältalighct |
| känna | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| stark | vältalig | 1 | 1787 | Tp af gud fä mänstliga dpgder sin stprka och den wise och den stark och den vältalig blomstra wid deras wink |
| hwarfbre | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| uplt | vältalighet | 1 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| anfdra | wältalige | 1 | 1787 | Hwad man nu wil anfdra rörer blott Chrysrstomus den Chnfina församling uplysie och wältalige lärare |
| uplommo | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| fbrmär | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| himmelsk | wältalighet | 1 | 1786 | Med himmelsk magt wältalighet |
| näslan | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| skola | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| Flstaretorpet | boende | 1 | 1782 | Rundblad dd Vuudros lifstid boende vä Flstaretorpet til anora Tingsbagcn af iiästa HosteTinz med lamma skeppslag |
| Slorpraterssoiv | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| Hwilten | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| hwarfbre | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| docera | wältalicgtheten | 1 | 1786 | professor som mena ha fullmogl at docera latinsk men aldeles icke Tyi wältalicgtheten Denne Swensk war sit kall wuxen ock lärer ej ha |
| ffaretorpet | skeppslag | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| vältalighet | öfwettygar | 1 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| bäde | hombretort | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| Cretorer | malm | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| bfwcrtpgelse | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| Vältalighet | rvärde | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| sakna | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| Wältaligheten | störta | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| bewiningar | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| wältalige | äga | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| lärare | wältalige | 1 | 1787 | Hwad man nu wil anfdra rörer blott Chrysrstomus den Chnfina församling uplysie och wältalige lärare |
| stjäla | wältalighet | 1 | 1787 | En predikant böra ega både kunstaper och wältalighet om han stjäla funna öfwertyga röra och intaga |
| sak | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| blifwit | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| tryck | vältalighet | 1 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| långdans | retor | 1 | 1786 | par retor långdans VarnaPollil ny allmän tidning Oeilers Vecso nu stod IEm Nyalie TullTaan Winiiröms Koc buch ys |
| mycken | vältalighet | 1 | 1782 | konst at tala ha komma ställe för vältalighet och deri vara mycken fkilnad |
| ltbräelser | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| Iunii | NedreTorneä | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| dylik | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| vältalighet | wer | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| blef | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| ar | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| skrifwtt | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| ma | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| mbda | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| Rhetorican | anwanda | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| Wältaligheten | frihet | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| slag | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| syra | wältalighelen | 1 | 1786 | Derlftec söretrgcö belöning uldelande dä Directcuren gof lilkänna at öfilec det ämne sm sbr wältalighelen war utsatt nemligcn 2lreminne öf vcr RiksRndct och Fälrmarstalken Lennart Torstensson grefwe til Ortala syra sdistc ilonnit |
| Retor | begaf | 1 | 1787 | Retor magnifJeus begaf sig den de denne mftnfifc til fängarne och förkunna dem at de kunna gä hwart behaga |
| lycka | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| ny | retor | 1 | 1786 | par retor långdans VarnaPollil ny allmän tidning Oeilers Vecso nu stod IEm Nyalie TullTaan Winiiröms Koc buch ys |
| latinsk | wältalicgtheten | 1 | 1786 | professor som mena ha fullmogl at docera latinsk men aldeles icke Tyi wältalicgtheten Denne Swensk war sit kall wuxen ock lärer ej ha |
| wan | wältalighet | 1 | 1788 | Ej wan wid annan sprök än det okonstlad och enfaldig som hwardaswis bruka kunna jag intet prunka med nägon wältalighet |
| Wältalaren | förstag | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| par | retor | 1 | 1786 | par retor långdans VarnaPollil ny allmän tidning Oeilers Vecso nu stod IEm Nyalie TullTaan Winiiröms Koc buch ys |
| Vältaligheten | gammal | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| komma | vältalighet | 1 | 1782 | konst at tala ha komma ställe för vältalighet och deri vara mycken fkilnad |
| Pretorii | dos | 1 | 1787 | fortsättning af de bok och Piefer som finnas til salu dos Radman Hall Pretorii den himmelsk wishetcn |
| kött | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| iswcr | wältalighet | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| stad | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| Necsen | Wältaligheten | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| wi | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| anhang | wältalighet | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| behaga | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| SkogwtareTorr | iveckml | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| egenteligcn | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| Rhetorifk | fkulle | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| wara | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| handklappning | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| egtcnco | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| SkogwtareTorr | lt | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| Directcur | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| akta | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| Eloquentiä | frän | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| predika | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| tagornes | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| rndare | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| Rhetorieam | föreslå | 1 | 1790 | föreslå at Gllt quentia Profesioren stulle jämte det han läsa Rhetorieam lt äf |
| Inlernuntien | Secretorare | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| höjning | vältalighet | 1 | 1786 | känna eller åtminstone icke bry sig de höjning och sänkning som gifwa sä myc len wigt äta det som säga och utgöra en wigtig del af vältalighet |
| ofieda | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| ligga | vältalighet | 1 | 1785 | Et öfwcrtygande bewis om Guds ord trast ligga des stadig och jämn stile hwilken öswerträsfar all mänelig vältalighet |
| hombretort | ulan | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| bevisa | vältalighet | 1 | 1785 | Nr anwände al sin vältalighet at bevisa yenm at dröm betyda in jn ting |
| hn | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| salt | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| ben | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| frägan | vältalighet | 1 | 1787 | philosophi och vältalighet swar pä den frägan 2lro ej snille och dygd smak och sed en naturlig förbindelse |
| Wältalizhet | ägna | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| fullkomlig | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| drag | vältalighetoch | 1 | 1785 | med en manlig vältalighetoch starcka drag men det ofwannämde liktal vara deremot mera rörande och wisar författare öm Caractere sin vidd samt et hierta hclgadt äta dygd och wanstapen |
| sinnebild | vältaligheten | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| tll | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| RyttareTorpet | ngot | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| liten | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| ar | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| Oswechuset | vältalighet | 1 | 1786 | Oswechuset skaffa han sig genom vältalighet o5i stZndaktighetgtnstenie sf en man |
| Piefer | Pretorii | 1 | 1787 | fortsättning af de bok och Piefer som finnas til salu dos Radman Hall Pretorii den himmelsk wishetcn |
| föietrödes | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| fmnk | vältalighet | 1 | 1782 | Han ha den utvalilafte fmnk de vacker konfterne vältalighet Poefien Mufiquen måleri och han äga äfven en ftor naturlig förmåga at öfva dem |
| sinnebild | wältaligheteN | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| Dinrgärden | Fiffaretorpet | 1 | 1785 | Dinrgärden och Fiffaretorpet med loillor at genast nedrilwa |
| Fistaretorget | wara | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| hwlrlgnom | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| wältalight | wär | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| Eloquentiä | förlust | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| Wältalaren | nögot | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| lameiater | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| vältalighet | wigtig | 1 | 1786 | känna eller åtminstone icke bry sig de höjning och sänkning som gifwa sä myc len wigt äta det som säga och utgöra en wigtig del af vältalighet |
| Wältalinten | ellr | 1 | 1785 | 16 kallerstedts inledning tgtl Rbetorican ellr Wältalinten |
| ena | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| kvem | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| Wältalighelen | förkunna | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| tolk | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| betyda | vältalighet | 1 | 1785 | Nr anwände al sin vältalighet at bevisa yenm at dröm betyda in jn ting |
| Sivtnsta | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| lt | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| Eloquentiä | inflyta | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| RvttareTorpet | eomsilet | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| talande | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| egen | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| retorguera | tro | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| konst | vältalighet | 1 | 1782 | konst at tala ha komma ställe för vältalighet och deri vara mycken fkilnad |
| wältaligheten | wönstegt | 1 | 1787 | La petite caiérne de Masfiilon och Jean Iaqveg otbefen anse hon söt wönstegt den grönska wältaligheten |
| strifrven | vältalighet | 1 | 1790 | Deima märkcliga bok vara strifrven som man lära finna med styrka och wärma ofta med vältalighet |
| Rhetorilan | sina | 1 | 1786 | Det vara häldt jannerligen lätt häldt säga Iuv at haflva utstött sina behörig plagga för Rhetorilan |
| fin | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| vältalighet | ypperst | 1 | 1781 | Ooktadt alt detta fordra dock billighet at man tilstär det dylife Neademier sseraslätes blifwit stiftade ganjko beromlig afsigt Man kunna ltj heller neka atjunägsnnf dem stundom warit lycklia nog at ibland sina Lednmöler kixna rekno et och annat af de ypperst snille som undertiden sira Des handling med näewt äkta vältalighet stycke |
| rastan | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| Lafi | RyttareTorpet | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| Swcnska | Wältaltghelcn | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| Wältaligheten | historia | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| tillägga | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| gäfwa | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| konstlad | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| bre | hombretort | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| sm | wältalighelen | 1 | 1786 | Derlftec söretrgcö belöning uldelande dä Directcuren gof lilkänna at öfilec det ämne sm sbr wältalighelen war utsatt nemligcn 2lreminne öf vcr RiksRndct och Fälrmarstalken Lennart Torstensson grefwe til Ortala syra sdistc ilonnit |
| aldrarne | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| kärl | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| tilfredsställelse | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| grundparmätaretorg | stämpel | 1 | 1787 | stapel och handelsfrihet faltimport torgdag och marknad inongt stad samt twiss om Sastmola marknad twisser med allmoge samt brneborgSNyssadsRaumlgt och Nödendahls stad ryss handelsfrihet Äbo tolag stämpel wäg bro hamn grundparmätaretorg paclaremätareoch siändpennmgar |
| styrka | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| ha | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| twänne | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| wuxen | wältalicgtheten | 1 | 1786 | professor som mena ha fullmogl at docera latinsk men aldeles icke Tyi wältalicgtheten Denne Swensk war sit kall wuxen ock lärer ej ha |
| Wältalighetlstycken | upläsas | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| borberg | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| nsgon | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| god | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| gammal | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| ffaretorpet | firlnst | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| RyttareTorpet | Timmerstog | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| borgerlig | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| siora | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| hjertat | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| Vältalighet | ena | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| Wältalighcten | innewarcmde | 1 | 1788 | upgifwit för innewarcmde vara Wältalighcten äreminne öfwer ltlarl Carlsson Gpl lenbjelm |
| Rhetorilan | behörig | 1 | 1786 | Det vara häldt jannerligen lätt häldt säga Iuv at haflva utstött sina behörig plagga för Rhetorilan |
| Vältaligheten | annan | 1 | 1786 | För Vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| Packaretoraet | mnom | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| hög | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| Retor | kunna | 1 | 1787 | Retor magnifJeus begaf sig den de denne mftnfifc til fängarne och förkunna dem at de kunna gä hwart behaga |
| Wältalighelen | humili | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| tilräckkligtzen | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| genomdriswit | vältalighet | 1 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| Wältalighelen | aut | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| vältalighet | yngling | 1 | 1784 | lycklig den yngling som likt Eocrates denna slag vältalighet fara äga en Aspasie tll laromasiarinna |
| borgmästare | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| lällor | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| kön | wältalighet | 1 | 1785 | tystnad och rodnad äro kön wältalighet |
| fnille | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| herr | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| fladder | retorguera | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| nöje | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| nit | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| hålla | vältalighet | 1 | 1783 | Han hålla förut til bestyrkande af detta för et lång tal hwari han med sin manlig vältalighet och ledighet bewisie at det war nödwändigt at göra en ändring med Compagniets styrelse |
| Rhetorica | tåmte | 1 | 1787 | Dito Schenmarks tåmte Algebta med tabell 40 Wosfii Rhetorica ig |
| måste | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| vara | vältalighetoch | 1 | 1785 | med en manlig vältalighetoch starcka drag men det ofwannämde liktal vara deremot mera rörande och wisar författare öm Caractere sin vidd samt et hierta hclgadt äta dygd och wanstapen |
| stå | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| Flstaretorpet | dd | 1 | 1782 | Rundblad dd Vuudros lifstid boende vä Flstaretorpet til anora Tingsbagcn af iiästa HosteTinz med lamma skeppslag |
| hopa | vältalighet | 1 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| wältalighet | öfwerwunnen | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| Rhetorifk | figur | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| Mmighet | vältalighet | 1 | 1788 | bewis p3 vältalighet krat pä en uprird Mmighet |
| Wältalighel | folk | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| Wältaligheten | ra | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| Algebta | Rhetorica | 1 | 1787 | Dito Schenmarks tåmte Algebta med tabell 40 Wosfii Rhetorica ig |
| ack | hombretort | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| wcnit | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| forskning | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| Corpsen | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| Wältaligheten | pris | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| alyceude | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| RyttareTorpet | iUrckan | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| Eloquentiä | grek | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| affigter | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| vältalighet | wcrlan | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| wältalighet | ädelmodig | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| SnickareTorpet | vara | 1 | 1790 | fiende vara nu innestängd emellan SnickareTorpet och Korois pass |
| ctor | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| skal | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| angelägenhet | vältalighet | 1 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| Wältalizhet | nöja | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| Rhetorica | äro | 1 | 1790 | Des Logica och Rhetorica äro ej plcnnings och woosii |
| kosta | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| Eloquentiä | tärd | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| bli | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| dag | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| BVailiiiiqar | Fistaretorpel | 1 | 1785 | sant imc BVailiiiiqar pa Konal DinrqXr och Fistaretorpel med |
| ouuogäagelig | vältalighet | 1 | 1790 | ndelt all vältalighet men ouuogäagelig för hehagec af prosaista poet den at Stylen äaer en harmonist nummer en wifi Poecist marche en klokt dristad nyhet ord uttryck nändninqar som rikear språk men ej utan behof soin förädla men egcr det |
| Rhetorifk | år | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| stor | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| Rhetorican | stönt | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| Rhetorican | sto | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| flr | vältalighet | 1 | 1786 | vältalighet Tolt Lpnaiie flr denna gäng glädje art med en wältröffad llt stilnad imellan Universits och Academie |
| bpnade | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| RyttareTorpet | ha | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| wältaliae | äga | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| tanke | wältaligheten | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| sonningae | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| lätt | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| RvttareTorpet | Wagtmästaren | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| ställe | vältalighet | 1 | 1782 | konst at tala ha komma ställe för vältalighet och deri vara mycken fkilnad |
| RyttareTorpet | gärd | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| nästa | siaretorpel | 1 | 1782 | Lundblad född Lnnhros lifstideu bocnoe pä Fi siaretorpel til annan Tingidagcn af nästa HosteTing med sanuna skeppslag |
| retorguera | sitta | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| Negentstapet | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| bcsl | vältalighet | 1 | 1790 | Ma wil röra bcsl lrgterlti heten anföra til prof. af denna ny slag vältalighet et stycke af en Prcduan häll Et |
| Retor | behaga | 1 | 1787 | Retor magnifJeus begaf sig den de denne mftnfifc til fängarne och förkunna dem at de kunna gä hwart behaga |
| RyttareTorpet | underrättelse | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| förundran | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| RxltareTorpet | lrUkelgtg | 1 | 1787 | ittsäoc4a lgtHtz st.. DagslultsTorp tom RxltareTorpet lrUkelgtg barr och lö. stog st.. instänga teshagar |
| Wältalizhet | brist | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| innom | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| Swensta | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| anse | wältalighet | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| förena | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| tilfälle | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| wore | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| plär | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| känna | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| RyttareTorpet | god | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| desi | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| sädan | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| lådant | vältalighet | 1 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| hög | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| skrift | wältalighet | 1 | 1786 | Uti den helig skrift finnas möngfaldiga exempel of tystnad wältalighet |
| Deha | wältalande | 1 | 1781 | Deha ord reglande Drottnliig äro mera wältalande än alla Vounga natt |
| Wältaltghelcn | framgång | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| gt | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| Academien | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| RyttareTorpet | ne | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| KyrkoInspretore | ha | 1 | 1783 | bcmälte domstol KyrkoInspretore ars M0ller til swaromäl lcgt de de god rätt ha för Vandserona Stads kyrka Caslt sor pHstHr stanifor asi |
| Kyrla | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| Wältalighcten | lenbjelm | 1 | 1788 | upgifwit för innewarcmde vara Wältalighcten äreminne öfwer ltlarl Carlsson Gpl lenbjelm |
| tillanna | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| natt | wältalande | 1 | 1781 | Deha ord reglande Drottnliig äro mera wältalande än alla Vounga natt |
| rida | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| RyttareTorpet | elverk | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| tanka | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| Eloquentiä | hwiltcn | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| hufn | wältaliiiels | 1 | 1785 | cgt med begäran at han måne ontstöpa densamma efter sil mi er och med dlbehällande af hufn k utströ daröfwer alla sin sarstttda wältaliiiels blomster |
| KyrkoInspretore | stanifor | 1 | 1783 | bcmälte domstol KyrkoInspretore ars M0ller til swaromäl lcgt de de god rätt ha för Vandserona Stads kyrka Caslt sor pHstHr stanifor asi |
| celsius | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| Euralorer | Fistaretorget | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| uppenbar | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| förlåta | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| Rhetorifk | aga | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| hand | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| JordeRikens | Wältalighel | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| rörer | wältalige | 1 | 1787 | Hwad man nu wil anfdra rörer blott Chrysrstomus den Chnfina församling uplysie och wältalige lärare |
| Wältaligheten | erhålla | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| Lnnhros | siaretorpel | 1 | 1782 | Lundblad född Lnnhros lifstideu bocnoe pä Fi siaretorpel til annan Tingidagcn af nästa HosteTing med sanuna skeppslag |
| Rhetorican | figur | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| al | ffaretorpet | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| last | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| Retor | förkunna | 1 | 1787 | Retor magnifJeus begaf sig den de denne mftnfifc til fängarne och förkunna dem at de kunna gä hwart behaga |
| Woywoder | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| mcnniffor | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| Octrber | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| dcp | wältalighel | 1 | 1790 | Gardec Faggot begi ice dä me mycken wältalighel uphöji denn Corpsen och dcp alyceude hwlrlgnom hu narra borgmästare som war något drucken at autgtg wärfningpngar tll Gardeskar hwllkel sedan sä ångra Borgniastaren ac han torrt dercfcer dö |
| Aruger | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| hwiket | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| Spräl | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| nitälska | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| bifall | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| RyttareTorpet | widare | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| RyttareTorpet | higiad | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| sirift | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| dögtren | vältalighet | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| insända | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| sten | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| vältalighet | äfwen | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| wettgiriga | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| Nil | Wältalighelen | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| SkogwtareTorr | lägga | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| infall | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| olik | wältalighetens | 1 | 1787 | Ttllgven 20 af Bffopgtn Döctor Johan wingärd om den andelig wältalighetens olik öde swar af Äcod |
| nytta | wältalenhetlt | 1 | 1782 | Trrsschou om wältalenhetlt nytta en Tale Addhons Äihcmdling om religion |
| Academien | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| kung | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| Wältalighelen | parvum | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| dwi | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| hög | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| pitt | vältalighet | 1 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| Rhetoristc | mcdgifwit | 1 | 1790 | 20 Himlarne mer Rhetoristc an Hlmlen Lalinen ha ej mcdgifwit et plural |
| wältalige | ära | 1 | 1787 | ära ensam glansår eflerwerlden och förtunna genom den wältalige ock skald den bortgångne man werk |
| konfterne | vältalighet | 1 | 1782 | Han ha den utvalilafte fmnk de vacker konfterne vältalighet Poefien Mufiquen måleri och han äga äfven en ftor naturlig förmåga at öfva dem |
| ställa | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| synbar | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| professor | retor | 1 | 1787 | Uti Lheologista Encclopedien eller Methsdologien underwisa professor retor Miller efter sin utaime Anleitung zur senntnitz auserlesenen Vucherll |
| Wältalizhet | måste | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| annan | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| styrta | wältalighet | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| almänna | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| Wältaligheten | äreminne | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| asteda | wältaligheten | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| wisades | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| anseende | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| sänkning | vältalighet | 1 | 1786 | känna eller åtminstone icke bry sig de höjning och sänkning som gifwa sä myc len wigt äta det som säga och utgöra en wigtig del af vältalighet |
| Wältalaren | pä | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| finna | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| mästerstycke | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| Rhetorifk | lång | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| Eloquentiä | obunden | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| ganle | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| vältalare | wade | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| Eloquentiä | stor | 1 | 1789 | den Nov pä Academien stor LäroSal efter Consisiorii Ncademici förordnande et Högtidcligit ltal pä obunden Latin hällit af Eloquentiä och Pocsccs Vrofessorcn herr Doctor And |
| stulle | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| RxltareTorpet | stog | 1 | 1787 | ittsäoc4a lgtHtz st.. DagslultsTorp tom RxltareTorpet lrUkelgtg barr och lö. stog st.. instänga teshagar |
| häll | vältalighet | 1 | 1790 | Ma wil röra bcsl lrgterlti heten anföra til prof. af denna ny slag vältalighet et stycke af en Prcduan häll Et |
| Wältalizhet | rum | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| efterträdare | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| plär | wältalighet | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| elände | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| säga | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| Wältaltghelcn | händt | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| RyttareTorpet | loip | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| Rhetorifk | gafpmng | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| manlig | vältalighetoch | 1 | 1785 | med en manlig vältalighetoch starcka drag men det ofwannämde liktal vara deremot mera rörande och wisar författare öm Caractere sin vidd samt et hierta hclgadt äta dygd och wanstapen |
| RvttareTorpet | nlom | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| Wältalighcten | fördelaktig | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| anmärka | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| trohet | wältalighet | 1 | 1789 | Som alt stjcdt med den nit trohet och öfwerttzgande wältalighet som altid vara för Attmenheten behagelig för ämbetsman hedrande för konung och fädernesland gagnelig |
| Wältalighelen | äreminne | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| tid | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| Wältaltghelcn | ha | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| ränta | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| föitläffeligt | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| utförsgäfwor | wältalighet | 1 | 1785 | tag sätta föga wärde pä en predikant som alla människa snart sagt löpa efter för des stor utförsgäfwor och wältalighet |
| kamrat | wältalig | 1 | 1785 | Denne yngling som war lifiig wältalig och ha intagande ansigte och manercr ömmande snart en del af sina kamrat och blef wid sex ton vara hufwudmcm för en Sect af ung Qwäkare |
| Wältallglc | wi | 1 | 1790 | Wi ha redan Swerige icke allenast poet as wer feiigt snille utan ock poem af werkelig fullkomnad bestandande godhet innan wi ännu äga något prof. af en sann en uphöjd Wältallglc |
| Pretorii | bok | 1 | 1787 | fortsättning af de bok och Piefer som finnas til salu dos Radman Hall Pretorii den himmelsk wishetcn |
| asteda | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| finnas | wältalighet | 1 | 1786 | Uti den helig skrift finnas möngfaldiga exempel of tystnad wältalighet |
| Statsklolheten | Wältaligheten | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| so | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| sluta | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| romare | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| låda | vältalighet | 1 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| Directeuren | Wältalighelen | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| Wältalinten | inledning | 1 | 1785 | 16 kallerstedts inledning tgtl Rbetorican ellr Wältalinten |
| Wältalinten | kallerstedts | 1 | 1785 | 16 kallerstedts inledning tgtl Rbetorican ellr Wältalinten |
| dre | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| Wältaligheten | falsta | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| NedreTorneä | dal | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| beundra | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| mäste | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| kreatur | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| utgöra | vältalighet | 1 | 1786 | känna eller åtminstone icke bry sig de höjning och sänkning som gifwa sä myc len wigt äta det som säga och utgöra en wigtig del af vältalighet |
| känsla | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| Erlebistonpen | wältalighet | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| Caslt | KyrkoInspretore | 1 | 1783 | bcmälte domstol KyrkoInspretore ars M0ller til swaromäl lcgt de de god rätt ha för Vandserona Stads kyrka Caslt sor pHstHr stanifor asi |
| poet | vältalighet | 1 | 1790 | ndelt all vältalighet men ouuogäagelig för hehagec af prosaista poet den at Stylen äaer en harmonist nummer en wifi Poecist marche en klokt dristad nyhet ord uttryck nändninqar som rikear språk men ej utan behof soin förädla men egcr det |
| vältalighet | öftver | 1 | 1787 | vältalighet äreminne öftver Birger Jarl |
| ffedde | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| Wältaliahenn | äreminne | 1 | 1790 | Wältaliahenn äreminne öfwer Rir Förcstandaren Stev Sture den ngre |
| Wältaligheten | författare | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| sida | vältaligheten | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| Cretorer | träda | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| dom | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| sjelf | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| läsare | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| RxltareTorpet | teshagar | 1 | 1787 | ittsäoc4a lgtHtz st.. DagslultsTorp tom RxltareTorpet lrUkelgtg barr och lö. stog st.. instänga teshagar |
| Wältalighcten | ltlarl | 1 | 1788 | upgifwit för innewarcmde vara Wältalighcten äreminne öfwer ltlarl Carlsson Gpl lenbjelm |
| vältalighet | äro | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| rit | vältalighet | 1 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| KyrkoInspretore | bcmälte | 1 | 1783 | bcmälte domstol KyrkoInspretore ars M0ller til swaromäl lcgt de de god rätt ha för Vandserona Stads kyrka Caslt sor pHstHr stanifor asi |
| undanta | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| tilstapa | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| spräket | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| räddning | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| förakt | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| eld | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| förstånd | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| lifstideu | siaretorpel | 1 | 1782 | Lundblad född Lnnhros lifstideu bocnoe pä Fi siaretorpel til annan Tingidagcn af nästa HosteTing med sanuna skeppslag |
| mycken | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| Fislaretorpet | auet | 1 | 1782 | Den 2Z Maii blifwer auet pä Fislaretorpet Kgl |
| owerksammaste | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| vältalighet | äaer | 1 | 1790 | ndelt all vältalighet men ouuogäagelig för hehagec af prosaista poet den at Stylen äaer en harmonist nummer en wifi Poecist marche en klokt dristad nyhet ord uttryck nändninqar som rikear språk men ej utan behof soin förädla men egcr det |
| Rhetorican | länga | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| vara | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| Eloquentiä | obunden | 1 | 1789 | den Nov pä Academien stor LäroSal efter Consisiorii Ncademici förordnande et Högtidcligit ltal pä obunden Latin hällit af Eloquentiä och Pocsccs Vrofessorcn herr Doctor And |
| göra | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| sjelfwa | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| hafwet | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| Torpe | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| Cretorer | källa | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| orsak | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| författa | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| VarnaPollil | retor | 1 | 1786 | par retor långdans VarnaPollil ny allmän tidning Oeilers Vecso nu stod IEm Nyalie TullTaan Winiiröms Koc buch ys |
| omdöme | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| egenkärlek | vältalighet | 1 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| SkogwtareTorr | stor | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| NedreTorneä | hwarmcdelil | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| glätjlämne | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| ning | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| twetydigheten | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| te | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| major | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| Commendanter | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| Academiens | Wältaligheten | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| prosaista | vältalighet | 1 | 1790 | ndelt all vältalighet men ouuogäagelig för hehagec af prosaista poet den at Stylen äaer en harmonist nummer en wifi Poecist marche en klokt dristad nyhet ord uttryck nändninqar som rikear språk men ej utan behof soin förädla men egcr det |
| Wältaligheten | förhatlig | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| Sivtnsta | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| bruka | wältalighet | 1 | 1788 | Ej wan wid annan sprök än det okonstlad och enfaldig som hwardaswis bruka kunna jag intet prunka med nägon wältalighet |
| Skaldcqwäden | Wältalighetlstycken | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| förförelse | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| son | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| Retor | gä | 1 | 1787 | Retor magnifJeus begaf sig den de denne mftnfifc til fängarne och förkunna dem at de kunna gä hwart behaga |
| bagge | wältalighet | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| Secretorare | tolk | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| RyttareTorpet | kost | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| ctt | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| Acten | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| Compagniets | vältalighet | 1 | 1783 | Han hålla förut til bestyrkande af detta för et lång tal hwari han med sin manlig vältalighet och ledighet bewisie at det war nödwändigt at göra en ändring med Compagniets styrelse |
| philosophi | vältalighet | 1 | 1787 | philosophi och vältalighet swar pä den frägan 2lro ej snille och dygd smak och sed en naturlig förbindelse |
| Rhetorn | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| Uphofs | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| göra | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| blomster | wältaliiiels | 1 | 1785 | cgt med begäran at han måne ontstöpa densamma efter sil mi er och med dlbehällande af hufn k utströ daröfwer alla sin sarstttda wältaliiiels blomster |
| werlsam | wältalighe | 1 | 1786 | olik werlsam sblgd af wältalighe ten |
| wältalige | äldcrbomen | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| RyttareTorpet | ffänd | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| sann | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| domare | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| Wältalighcten | egenskap | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| smt | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| kustern | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| ord | wältalande | 1 | 1781 | Deha ord reglande Drottnliig äro mera wältalande än alla Vounga natt |
| insomna | wältalighet | 1 | 1787 | at bt insomna ib predikant söfwanbe wältalighet bfwchl ämne som iswtlstiga ltfgt ras fattningsgäswa |
| Philosopdien | Wältalighcten | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| Academiens | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| Wältalizhet | siags | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| snille | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| tal | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| ban | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| innerlig | vältalighet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| gira | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| Wältaligheten | lt5arl | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| logiss | vältalighet | 1 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| pä | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| nelstlal | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| liten | vältalighet | 1 | 1789 | Vcgäfwad med en manlig vältalighet liten rit kanske ock mindre lusande än herr pitt men mera djup och mera logiss inta han öfwettygar och hcrrssar |
| sä | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| cn | vältalighet | 1 | 1788 | Der finnas en vältalighet som vara stak af sak men som cn kläpare fan förstöra |
| wältalenhetlt | Äihcmdling | 1 | 1782 | Trrsschou om wältalenhetlt nytta en Tale Addhons Äihcmdling om religion |
| bearägeri | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| hjertals | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| förklara | vältalighet | 1 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| olycklig | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| dä | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| werldcn | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| nödwändigt | vältalighet | 1 | 1783 | Han hålla förut til bestyrkande af detta för et lång tal hwari han med sin manlig vältalighet och ledighet bewisie at det war nödwändigt at göra en ändring med Compagniets styrelse |
| ras | wältalighet | 1 | 1787 | at bt insomna ib predikant söfwanbe wältalighet bfwchl ämne som iswtlstiga ltfgt ras fattningsgäswa |
| SkogwtareTorr | dipdawcrken | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| sarstttda | wältaliiiels | 1 | 1785 | cgt med begäran at han måne ontstöpa densamma efter sil mi er och med dlbehällande af hufn k utströ daröfwer alla sin sarstttda wältaliiiels blomster |
| städa | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| RyttareTorpet | tlriil | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| Ttllgven | wältalighetens | 1 | 1787 | Ttllgven 20 af Bffopgtn Döctor Johan wingärd om den andelig wältalighetens olik öde swar af Äcod |
| Excrguen | Vältaligheten | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| Wältalaren | irländsk | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| Wältalizhet | anföra | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| omtala | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| ta | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| Wältaligheten | högtidsdag | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| tag | wältalighet | 1 | 1785 | tag sätta föga wärde pä en predikant som alla människa snart sagt löpa efter för des stor utförsgäfwor och wältalighet |
| europeisk | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| bestraffning | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| gtned | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| författare | vältalighetoch | 1 | 1785 | med en manlig vältalighetoch starcka drag men det ofwannämde liktal vara deremot mera rörande och wisar författare öm Caractere sin vidd samt et hierta hclgadt äta dygd och wanstapen |
| tänkare | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| säga | wältaligheten | 1 | 1790 | komma deraf hwad man tall tautologie et af de gröfsta och ledsam gtel säga wal den andelig som Werldstiga wältaligheten |
| läsa | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| wältalig | äga | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| måleri | vältalighet | 1 | 1782 | Han ha den utvalilafte fmnk de vacker konfterne vältalighet Poefien Mufiquen måleri och han äga äfven en ftor naturlig förmåga at öfva dem |
| Rhetorican | nar | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| Fistaretorget | ombud | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| oskuld | wältalighet | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| RyttareTorpet | sä | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| griller | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| wältalighet | äfwen | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| Lillotson | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| styrka | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| premie | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| wältalighet | wär | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| Secretorare | Vltomannista | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| Ucademiens | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| falsta | vältalighet | 1 | 1784 | Da hn til exempel med säga roigtiga so bindande stjäla nitälska mot den konstlad falsta och fgtängliga vältalighet den man med et ord ma kalla gt clt lt ltc il hos en prest säga kalla han stor Theologer isran Lystland England och Fraikrike sig til biträde för hwilkas förenta stark han skäligcn hoppas at denna förblindande fördom mäste ga under |
| erpresiv | wältalande | 1 | 1785 | hand rörelse vara äfwensä wältalande och erpresiv som öga |
| strifter | wältalighct | 1 | 1789 | lord Volingbroke äga twä stor förmäner en tunga och en penna som kunna öfwevltlt tala han war lisa artig uli enstildt umgänge som uli sina strifter han mäta tal eller ssrifwa uli hwad ämne som hälst sä förädlade han det genom den hög wältalighct |
| delta | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| cch | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| Eloquentiä | stor | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| högtidlig | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| innehall | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| annan | wältalighet | 1 | 1788 | Ej wan wid annan sprök än det okonstlad och enfaldig som hwardaswis bruka kunna jag intet prunka med nägon wältalighet |
| criticeradt | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| stile | vältalighet | 1 | 1785 | Et öfwcrtygande bewis om Guds ord trast ligga des stadig och jämn stile hwilken öswerträsfar all mänelig vältalighet |
| lottning | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| sil | wältaliiiels | 1 | 1785 | cgt med begäran at han måne ontstöpa densamma efter sil mi er och med dlbehällande af hufn k utströ daröfwer alla sin sarstttda wältaliiiels blomster |
| annan | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| dam | vältalighet | 1 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| wältalighet | wär | 1 | 1786 | anledning af religion frihet en ibland fcuklcrne af wär stor konung wishet understödd af des wältalighet heta det pä elfte sida |
| förmå | vältalighet | 1 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| beskyllning | wältalighet | 1 | 1787 | sisteartiklen som angå beskyllning at han missbruka konung Altttorilel fkswarar han sig med en öfwerlygande wältalighet |
| rvärde | wältaligheteN | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| Wältalaren | hwiltet | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| anse | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| lem | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| slöiänlte | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| Eloquentiä | offeitteliga | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| ar | wältaliq | 1 | 1781 | wc. du swarade den omwända at dn ar wältnlig mi wan wältaliq som en Cicero |
| Wältalighetlstycken | skön | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| samhet | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| Werldstiga | wältaligheten | 1 | 1790 | komma deraf hwad man tall tautologie et af de gröfsta och ledsam gtel säga wal den andelig som Werldstiga wältaligheten |
| slicklighet | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| mycket | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| vältalighet | wära | 1 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| tilstyrkt | wältalighet | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| ipfo | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| vältalighet | ämbete | 1 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| SkogwtareTorr | nådig | 1 | 1782 | cch Nöpgna fölsctt irälse Ster elt beläqit qrsta nära mtil cn al lc stor SltltMlstägtgtr lägga kolka och qwarn pz qnnsta ftni cch sädrlit ort ixh bestir af och ct e M6i med dertl hörande 12 st.. lä och rörsTorp som lt öm dagswerke iveckml sagtt nådig dipdawcrken et r5 och röra rp vara nu för lidc SkogwtareTorr 2ie krok wid stor lägga tde |
| siylen | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| lilfälle | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| sä | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| ting | vältalighet | 1 | 1785 | Nr anwände al sin vältalighet at bevisa yenm at dröm betyda in jn ting |
| Wältalighel | sjclfwa | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| kläpare | vältalighet | 1 | 1788 | Der finnas en vältalighet som vara stak af sak men som cn kläpare fan förstöra |
| skrift | vältalighet | 1 | 1789 | Accdemiens Directeuc herr StatsSecretcraren Schröderheim öpnade sammankomst med tal och gaf deruppä tilkänna at öfwer det vältalighet utsätta Piisämnc Are minne öfwer RiksFöreståndaren Sten Sture den ung ha blott en enda skrift inkomma med walspräk alt stjäla men Sture jämn som fast klippa stå hwigtlen Academien ej kunna belöna |
| konst | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| ch | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| sen | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| Wältaligheten | nyttiat | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| röst | wältalighet | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| fcrdrar | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| glädje | vältalighet | 1 | 1786 | vältalighet Tolt Lpnaiie flr denna gäng glädje art med en wältröffad llt stilnad imellan Universits och Academie |
| Wältalighel | beröm | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| Fistaretorget | ting | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| al | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| behöfwa | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| Rhetorifk | maj | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| Wältalighcten | upgifwit | 1 | 1788 | upgifwit för innewarcmde vara Wältalighcten äreminne öfwer ltlarl Carlsson Gpl lenbjelm |
| tänlesält | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| kejsare | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| Cretorer | de | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| känna | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| ena | wältaligheteN | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| band | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| förse | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| RyttareTorpet | belägen | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| päbördades | wältalighet | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| skaffa | vältalighet | 1 | 1786 | Oswechuset skaffa han sig genom vältalighet o5i stZndaktighetgtnstenie sf en man |
| Rvttaretorp | ha | 1 | 1788 | mästadelen niadäng ha nt Rvttaretorp |
| Rhetorican | piza | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| hwilten | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| förmonerna | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| Irokefen | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| Wältalighelen | tänkespräk | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| wattalighet | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| Wältallglc | werkelig | 1 | 1790 | Wi ha redan Swerige icke allenast poet as wer feiigt snille utan ock poem af werkelig fullkomnad bestandande godhet innan wi ännu äga något prof. af en sann en uphöjd Wältallglc |
| Rhetoristc | ha | 1 | 1790 | 20 Himlarne mer Rhetoristc an Hlmlen Lalinen ha ej mcdgifwit et plural |
| gjnrt | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| människa | wältalighet | 1 | 1785 | tag sätta föga wärde pä en predikant som alla människa snart sagt löpa efter för des stor utförsgäfwor och wältalighet |
| uphbjer | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| Wältalizhet | äm | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| röra | vältalighet | 1 | 1790 | Ma wil röra bcsl lrgterlti heten anföra til prof. af denna ny slag vältalighet et stycke af en Prcduan häll Et |
| pastor | vältalighet | 1 | 1786 | Et bref as herr pastor GirelilW fullt af en ren och manlig vältalighet ädel |
| RvttareTorpet | god | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| fdirän | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| tala | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| Wt | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| Pretorii | finnas | 1 | 1787 | fortsättning af de bok och Piefer som finnas til salu dos Radman Hall Pretorii den himmelsk wishetcn |
| wältalighet | öfwertyga | 1 | 1787 | En predikant böra ega både kunstaper och wältalighet om han stjäla funna öfwertyga röra och intaga |
| retor | stod | 1 | 1786 | par retor långdans VarnaPollil ny allmän tidning Oeilers Vecso nu stod IEm Nyalie TullTaan Winiiröms Koc buch ys |
| sr | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| utarbeta | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| mitzfagelfe | retorguera | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| Eloquentiä | trägen | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| RyttareTorpet | gansta | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| fkswarar | wältalighet | 1 | 1787 | sisteartiklen som angå beskyllning at han missbruka konung Altttorilel fkswarar han sig med en öfwerlygande wältalighet |
| Secretorare | talrik | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| wältalighet | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| upelda | wältalighet | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| del | wältalig | 1 | 1785 | Denne yngling som war lifiig wältalig och ha intagande ansigte och manercr ömmande snart en del af sina kamrat och blef wid sex ton vara hufwudmcm för en Sect af ung Qwäkare |
| grek | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| Rhetoriea | atin | 1 | 1790 | Di Geographie si Wssti Rhetoriea pä atin si |
| fullmogl | wältalicgtheten | 1 | 1786 | professor som mena ha fullmogl at docera latinsk men aldeles icke Tyi wältalicgtheten Denne Swensk war sit kall wuxen ock lärer ej ha |
| kunna | wältalighct | 1 | 1785 | Capitain Christie förmå genom sin wältalighct sina uthungrade lameiater at undanta herr Bougainville isrän lottning ty lika hwad wi kunna säga tillägga han stulle dock altid hans landsman tro at wi mörda hnom fall den fatal lott falla honom til |
| mäta | wältalighct | 1 | 1789 | lord Volingbroke äga twä stor förmäner en tunga och en penna som kunna öfwevltlt tala han war lisa artig uli enstildt umgänge som uli sina strifter han mäta tal eller ssrifwa uli hwad ämne som hälst sä förädlade han det genom den hög wältalighct |
| skälla | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| manlig | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| Witterheten | Wältaltghelcn | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| Fiffaretorpet | nedrilwa | 1 | 1785 | Dinrgärden och Fiffaretorpet med loillor at genast nedrilwa |
| Rhetorn | god | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| ung | vältalighet | 1 | 1789 | Accdemiens Directeuc herr StatsSecretcraren Schröderheim öpnade sammankomst med tal och gaf deruppä tilkänna at öfwer det vältalighet utsätta Piisämnc Are minne öfwer RiksFöreståndaren Sten Sture den ung ha blott en enda skrift inkomma med walspräk alt stjäla men Sture jämn som fast klippa stå hwigtlen Academien ej kunna belöna |
| Eloquentiä | lätit | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| Eloquentiä | werldens | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| 20 | wältalighetene | 1 | 1787 | Rellgren 20 af Bistopcn Doctor Johan wingärd om den andelig wältalighetene olik öde |
| natur | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| RxltareTorpet | barr | 1 | 1787 | ittsäoc4a lgtHtz st.. DagslultsTorp tom RxltareTorpet lrUkelgtg barr och lö. stog st.. instänga teshagar |
| mina | vältalighet | 1 | 1790 | Ma finna lätt ctt et dylik ämne mina dre tillåta och fororar nägen egentelig vältalighet än en grundelig pröfning et sann omdöme och tydlighet siylen |
| dn | wältaliq | 1 | 1781 | wc. du swarade den omwända at dn ar wältnlig mi wan wältaliq som en Cicero |
| Packaretoraet | s | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| näsrris | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| reda | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| vara | wältalighct | 1 | 1784 | Dessa äga en imagination och en wältalighct som vara sörundranswärd |
| Rhetorn | eldig | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| talesätt | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| hombretort | hus | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| smund | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| herre | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| Wältalighcten | äreminne | 1 | 1788 | upgifwit för innewarcmde vara Wältalighcten äreminne öfwer ltlarl Carlsson Gpl lenbjelm |
| Rhetorican | kjortel | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| Wältalighel | glänsat | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| Wältaliahenn | ngre | 1 | 1790 | Wältaliahenn äreminne öfwer Rir Förcstandaren Stev Sture den ngre |
| Rhetorieam | läsa | 1 | 1790 | föreslå at Gllt quentia Profesioren stulle jämte det han läsa Rhetorieam lt äf |
| dnutinnan | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| nyttja | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| Wältaltghelcn | ofi | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| wältalighet | ämbetsman | 1 | 1789 | Som alt stjcdt med den nit trohet och öfwerttzgande wältalighet som altid vara för Attmenheten behagelig för ämbetsman hedrande för konung och fädernesland gagnelig |
| twistcn | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| forma | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| Bergshandleringens | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| synas | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| Rhetorn | tid | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| Academien | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| författa | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| vältalighet | wifi | 1 | 1790 | ndelt all vältalighet men ouuogäagelig för hehagec af prosaista poet den at Stylen äaer en harmonist nummer en wifi Poecist marche en klokt dristad nyhet ord uttryck nändninqar som rikear språk men ej utan behof soin förädla men egcr det |
| lälit | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| ofvergå | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| vara | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| Wältalighcten | poesi | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| Retor | mftnfifc | 1 | 1787 | Retor magnifJeus begaf sig den de denne mftnfifc til fängarne och förkunna dem at de kunna gä hwart behaga |
| vältalighet | öswer | 1 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| tyckas | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| Rhetorioa | si | 1 | 1790 | Wossn Rhetorioa pä ratin si |
| Rellgren | wältalighetene | 1 | 1787 | Rellgren 20 af Bistopcn Doctor Johan wingärd om den andelig wältalighetene olik öde |
| Rhetorica | tabell | 1 | 1787 | Dito Schenmarks tåmte Algebta med tabell 40 Wosfii Rhetorica ig |
| Packaretoraet | krmg | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| retor | utaime | 1 | 1787 | Uti Lheologista Encclopedien eller Methsdologien underwisa professor retor Miller efter sin utaime Anleitung zur senntnitz auserlesenen Vucherll |
| Vältalighet | pä | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| myndighet | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| strifwa | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| hinna | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| blygsel | wältaligheten | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| oltig | vältalighet | 1 | 1786 | nytta allmän lefwernet Psilanderhjelm om MineralSamlingar Schurzer om Chirugiens nu warande tlgtiänd Bonde om Affeträdets nytta Mennander om Swenffa Bokhandelen Srrömer om förbindelse emellan Astro nomien och Styrmanskonsten Gyllenborg om de omsorz wäa Förfdcr anwändt lil dswerflödets offfaffande Adelcranrz om fri Knstcs wärdc och nytta Rruger om folkbrist oisaker wekan och bielp Nordensröld om nytta af öfwerflödigt wattuis uttaopande utur insjö tärr och mäss von Stjernman om de lärda Welenffapeis tilstön Swea rike under Hcdendoms och PHfwedömi tid Hejke om Bergshushällningen gem tarlefon om Spamnälsbriffens afbielpanle A mer om Schäffericrnas nytta Runeberg om Warors wärden Brandt om FärgCodoliec polhem om ByggNiNgsämnen Swab om Contioll inrättning Gadolin om Gränsorne emellan det nn uti natur tinne och det ännu icke hinna fatta Iennings om Tollhätte Slutzbyggnad igtben Tiburtius om stergltblands förmoner och ölägenheter Rnurberg om samlande af allehanda notti ga ämne uti hushållning Schulye om Glamakeret Lehnberg om Op cken och Reftaclions Nelescopers förbättring Lilas om utkast tl Sveriges Mgt era Hgtsto ia Högström om landtmanua näring Västerbotten Ferner om Wattumnffningen Mennander om folkhop tt sälom grund til rike näring uolomst Lidbeck om plantering Verch om Nordiffa Folkels fordna Siöwäsende sä wäl til handel som drlog Hhreuswärd om Swcn Sjömagt Rosenadgtr näringsmedel som synas kraftigast kunna werka pä fädernesland förkofran Stockenström om Gwenffa Iecnbruksnäringen samt om Iernlontoiren Akrell om nödwändigdeten och förmenen af le Chirurgiffe handlag förkortande gt utöfning Aruger om tagornes och sed wcrlan pä borgerlig näring celsius om smak Swenffa vältalighet Rsnno om en be eller sten oltig Starr Hejkensköld om Bergshandleringens ötssilliga öde ochlinaar gt tt vara lgt |
| skola | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| nämna | vältalighet | 1 | 1785 | Man tro sig med sä mycket mera stäl begära detta som denna sats ej hos de wisa lärer finnas planerad ej hos ex plato en MONtesquieu hwilka ha helt olik tanke jag wil ej nämna en Rousseau som med sin vältalighet styrka och en Hume som med mänga stäl angripa och öswer hopa dem hwilka göra egenkärlek til enda princip |
| SnickareTorpet | fiende | 1 | 1790 | fiende vara nu innestängd emellan SnickareTorpet och Korois pass |
| Fistaretorget | ll | 1 | 1790 | Iaunarii uti ting hnset wid Fistaretorget därstides sjclswe eller genom laga ombud wara underssrefne Euralorer il möte ll |
| frän | vältalighet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| ledsam | wältaligheten | 1 | 1790 | komma deraf hwad man tall tautologie et af de gröfsta och ledsam gtel säga wal den andelig som Werldstiga wältaligheten |
| Wältaligheten | behbfwa | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| Eloquentiä | Profesioren | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| uidcr | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| rätt | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| Wältalighet | augusti | 1 | 1786 | Gustaf nu augusti Me stifta in Swea rike skald elonst Wältalighet Swenssa SpräletS wärdighel |
| sinn | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| majestätisk | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| kall | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| gammal | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| fädernesland | wältalighet | 1 | 1789 | Som alt stjcdt med den nit trohet och öfwerttzgande wältalighet som altid vara för Attmenheten behagelig för ämbetsman hedrande för konung och fädernesland gagnelig |
| Rhetorn | siran | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| NedreTorneä | utfärda | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| Gustaviansta | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| komma | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| ha | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| grundparmätaretorg | marknad | 1 | 1787 | stapel och handelsfrihet faltimport torgdag och marknad inongt stad samt twiss om Sastmola marknad twisser med allmoge samt brneborgSNyssadsRaumlgt och Nödendahls stad ryss handelsfrihet Äbo tolag stämpel wäg bro hamn grundparmätaretorg paclaremätareoch siändpennmgar |
| sta | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| nia | wältaliabit | 1 | 1781 | nllenast wi et M5sterst cke gt ltVH Ioso hie och wältaliabit nia de stjäla ock sörljä at tilstalws alla tribunal pa det lem |
| bewisie | vältalighet | 1 | 1783 | Han hålla förut til bestyrkande af detta för et lång tal hwari han med sin manlig vältalighet och ledighet bewisie at det war nödwändigt at göra en ändring med Compagniets styrelse |
| tapp | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| pappersrulle | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| pretor | professor | 1 | 1787 | Lieutenanten Baron de Rlinglins pretor hr. Gerard Grefrve Luyelburg Baron von Landsberg Baron von Norstedt professor Med |
| Eloquentiä | prost | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| stä | wältalighet | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| fö | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| Pair | wältalighet | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| Wältalighelen | ge | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| warma | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| strida | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| Secretorare | ltl | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| Eloquentiä | latin | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| minister | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| Wältalighetlstycken | nsgot | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| tillägga | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| utfasser | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| hand | wältalande | 1 | 1785 | hand rörelse vara äfwensä wältalande och erpresiv som öga |
| taxa | vältalighet | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| br | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| tapperhet | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| VeiKticmer | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| Skådepenning | vältaligheten | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| NedreTorneä | socken | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| hwillen | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| gtgtin | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| Wältaligheten | stere | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| grundparmätaretorg | hamn | 1 | 1787 | stapel och handelsfrihet faltimport torgdag och marknad inongt stad samt twiss om Sastmola marknad twisser med allmoge samt brneborgSNyssadsRaumlgt och Nödendahls stad ryss handelsfrihet Äbo tolag stämpel wäg bro hamn grundparmätaretorg paclaremätareoch siändpennmgar |
| tyst | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| agtde | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| Rhetorifk | ganfka | 1 | 1782 | Sedan Aftrologen val och noga examinera ftjernornas ftallning mot hvarandra förklara han ganfka ofkyldigt at Hans maj helt säkert fkulle do af en lång gafpmng vilket taleiätt Perfiikan år en Rhetorifk figur och vil aga detlamma om at do utåt ledsnad |
| petite | wältaligheten | 1 | 1787 | La petite caiérne de Masfiilon och Jean Iaqveg otbefen anse hon söt wönstegt den grönska wältaligheten |
| Rhetorilan | lätt | 1 | 1786 | Det vara häldt jannerligen lätt häldt säga Iuv at haflva utstött sina behörig plagga för Rhetorilan |
| gagna | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| längtan | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| wcm | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| wigtigt | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| läsare | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| förklara | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| Cadi | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| roitterImbecilehivnrg | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| Secretorare | mcdfdlje | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| mi | wältaliiiels | 1 | 1785 | cgt med begäran at han måne ontstöpa densamma efter sil mi er och med dlbehällande af hufn k utströ daröfwer alla sin sarstttda wältaliiiels blomster |
| hertat | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| skerne | vältalighet | 1 | 1790 | Det tal hwarmed promotor hr. Profesior borberg börja Acten innehall orlt skerne hwarsöve grek och romare hinna tll en stor högd uti vältalighet framför de sen aldrarne |
| dygd | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| röra | wältalighet | 1 | 1787 | En predikant böra ega både kunstaper och wältalighet om han stjäla funna öfwertyga röra och intaga |
| sortsalt | vältalighet | 1 | 1787 | Picc finna honom med all sin vältalighet iniec nyli stjäla emot denna taxa hafwa frambringa hwars ufftaffande äswen stulle dpna dögtren ni en widare sortsalt fdiminstnlng as kronan inkomst hwarföre han ock sätta sig emot hr. |
| Aeabemien | Eloquentiä | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| medborgare | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| uplysie | wältalige | 1 | 1787 | Hwad man nu wil anfdra rörer blott Chrysrstomus den Chnfina församling uplysie och wältalige lärare |
| Rhetorican | Thckopp | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| pitt | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| hehagec | vältalighet | 1 | 1790 | ndelt all vältalighet men ouuogäagelig för hehagec af prosaista poet den at Stylen äaer en harmonist nummer en wifi Poecist marche en klokt dristad nyhet ord uttryck nändninqar som rikear språk men ej utan behof soin förädla men egcr det |
| segra | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| regering | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| grönska | wältaligheten | 1 | 1787 | La petite caiérne de Masfiilon och Jean Iaqveg otbefen anse hon söt wönstegt den grönska wältaligheten |
| 2lreminne | wältalighelen | 1 | 1786 | Derlftec söretrgcö belöning uldelande dä Directcuren gof lilkänna at öfilec det ämne sm sbr wältalighelen war utsatt nemligcn 2lreminne öf vcr RiksRndct och Fälrmarstalken Lennart Torstensson grefwe til Ortala syra sdistc ilonnit |
| RyttareTorpet | inon | 1 | 1783 | iccgt latz mäst af hkrdwall skog til wvbehof ngot sist gtNräckgt lig Betecmark sä inon om mom higiad el Torp pä ne Dagaverieli iUrckan ntom RyttareTorpet och gansta godl tlriil gte for siere TorpK anläggande |
| cn | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| Uphofs | Vältaligheten | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| wältalighetens | öde | 1 | 1787 | Ttllgven 20 af Bffopgtn Döctor Johan wingärd om den andelig wältalighetens olik öde swar af Äcod |
| ihog | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| lästan | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| pä | wältaligheteN | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| wältaligheten | ädagalägga | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| Eloquentiä | öfwcrwägat | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| Stylen | vältalighet | 1 | 1790 | ndelt all vältalighet men ouuogäagelig för hehagec af prosaista poet den at Stylen äaer en harmonist nummer en wifi Poecist marche en klokt dristad nyhet ord uttryck nändninqar som rikear språk men ej utan behof soin förädla men egcr det |
| möngfaldiga | wältalighet | 1 | 1786 | Uti den helig skrift finnas möngfaldiga exempel of tystnad wältalighet |
| vältalighet | öfgt | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| SkrädMe | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| bocnoe | siaretorpel | 1 | 1782 | Lundblad född Lnnhros lifstideu bocnoe pä Fi siaretorpel til annan Tingidagcn af nästa HosteTing med sanuna skeppslag |
| warit | wältalig | 1 | 1785 | Ni mäta ha warit förskräckligt wältalig som kunna öfwerlnga dem en sädan sanning |
| Augmcnlsräutor | RvttareTorpet | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| Secretorare | aftest | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| anseende | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| wa | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| upgifwit | vältalighet | 1 | 1788 | Ucademiens Directcur hr. Sjöberg öpnade sammankomst och kungöra at öfgt wer det pris ämne Academien ha upgifwit vältalighet blott en enda sirift inkomma med walspräk Lunum virum lncile ciecle msFnum libence hw kltN AtÄdemien tillägga det siora pris |
| röra | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| Swensta | wältalighet | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| wcrldcn | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| dygd | vältalig | 1 | 1786 | Jag lan ej skryta af Boileaus behaglig penna sä mycket liten som man wet at han criticeradt annan men ej sig sielf er heller as Rousseaus som vältalig omtala si last at de skola anse som Heroista dygd jag wil endast täffa med uune herre säga tirister at ingen tana criticera mig bättre än jag sjelf |
| iswtlstiga | wältalighet | 1 | 1787 | at bt insomna ib predikant söfwanbe wältalighet bfwchl ämne som iswtlstiga ltfgt ras fattningsgäswa |
| lifiig | wältalig | 1 | 1785 | Denne yngling som war lifiig wältalig och ha intagande ansigte och manercr ömmande snart en del af sina kamrat och blef wid sex ton vara hufwudmcm för en Sect af ung Qwäkare |
| 3lcademien | Wältaltghelcn | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| mä | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| wille | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| RyttareTorpet | Wagtmästaren | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| ib | wältalighet | 1 | 1787 | at bt insomna ib predikant söfwanbe wältalighet bfwchl ämne som iswtlstiga ltfgt ras fattningsgäswa |
| tilkänna | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| bok | vältalighet | 1 | 1790 | Deima märkcliga bok vara strifrven som man lära finna med styrka och wärma ofta med vältalighet |
| hwarf | wältalig | 1 | 1787 | Han ensam kunna wara wältalig Ronsavds tide hwarf och Philosoph liga |
| höghet | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| Academiens | wältaligheteN | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| excellera | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| entz | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| Rhetorica | del | 1 | 1787 | Vosiii Elementa Rhetorica 120 Wilffmangt gciLftalliqocIöttf del 40 172 Rd |
| flyta | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| egenskap | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| beläsenhet | vältalighet | 1 | 1790 | Han äga beläsenhet et god minne och en slag vältalighet |
| Packaretoraet | iesten | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| Rhetorican | bärmark | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| missbruka | wältalighet | 1 | 1787 | sisteartiklen som angå beskyllning at han missbruka konung Altttorilel fkswarar han sig med en öfwerlygande wältalighet |
| utsätta | wältalighet | 1 | 1786 | Til ämne wältalighet ha Academien utsätta |
| Academie | vältalighet | 1 | 1786 | vältalighet Tolt Lpnaiie flr denna gäng glädje art med en wältröffad llt stilnad imellan Universits och Academie |
| RxltareTorpet | tom | 1 | 1787 | ittsäoc4a lgtHtz st.. DagslultsTorp tom RxltareTorpet lrUkelgtg barr och lö. stog st.. instänga teshagar |
| NedreTorneä | by | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| Rhetorn | fnille | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| Rhetorican | del | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| kunna | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| wältaligheten | äta | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| bfwertyga | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| liga | wältalig | 1 | 1787 | Han ensam kunna wara wältalig Ronsavds tide hwarf och Philosoph liga |
| wältalighet | äga | 1 | 1789 | oskuld til det bred honom päbördades och Lelfwa hans wältalighet stil lörsirai äga ej nog styrta at stä emot et mägtigt anhang |
| liiiot | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| mycken | wältalighet | 1 | 1788 | Deremot ha Erlebistonpen Rheims tilstyrkt det simma och hertig af Mortemart en Pair med mycken insigt och wältalighet förenat allas röst til förmon för äfwanberörde Edict hertig af Orleans och de bagge and eMerade person anse nu wara sä god som ätertallade frän deras fbrwisningSorter |
| dare | ffaretorpet | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| RvttareTorpet | torp | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| ingär | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| Wältalizhet | hög | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| förstånd | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| Vounga | wältalande | 1 | 1781 | Deha ord reglande Drottnliig äro mera wältalande än alla Vounga natt |
| ton | wältalig | 1 | 1785 | Denne yngling som war lifiig wältalig och ha intagande ansigte och manercr ömmande snart en del af sina kamrat och blef wid sex ton vara hufwudmcm för en Sect af ung Qwäkare |
| brulas | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| olisa | wältaliyhecens | 1 | 1787 | Rell0 Bikopcn Doclor Johan wingrd ra den andelig wältaliyhecens olisa öde |
| Cretorer | wa | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| stak | vältalighet | 1 | 1788 | Der finnas en vältalighet som vara stak af sak men som cn kläpare fan förstöra |
| sida | wältalighet | 1 | 1786 | anledning af religion frihet en ibland fcuklcrne af wär stor konung wishet understödd af des wältalighet heta det pä elfte sida |
| Wältaligheten | styrka | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| RyttareTorpet | egen | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| Wältalighelen | woro | 1 | 1787 | Directeuren förkunna at öfwer det Wältalighelen upgifne ömne äreminne öfwer bir ge Jarl woro sex skrift inkomne med tänkespräk Nil parvum aut humili moåo |
| mänstliga | vältalig | 1 | 1787 | Tp af gud fä mänstliga dpgder sin stprka och den wise och den stark och den vältalig blomstra wid deras wink |
| wältaligyet | Äldermännen | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| ihtt | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| blonljtiiin | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| anstå | retorguera | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| Sägställe | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| Wältalighel | dag | 1 | 1790 | Et synnerlig profstycke af andelig Wältalighel händelse öconlgtckliga gagnande under sjclfwa eldströmmarntrande dag folk Rrig beröm som alla JordeRikens häfder icke glänsat pa fullkomlighet swarnad |
| RvttareTorpet | gme | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| KyrkoInspretore | kyrka | 1 | 1783 | bcmälte domstol KyrkoInspretore ars M0ller til swaromäl lcgt de de god rätt ha för Vandserona Stads kyrka Caslt sor pHstHr stanifor asi |
| anse | wältaligheten | 1 | 1787 | La petite caiérne de Masfiilon och Jean Iaqveg otbefen anse hon söt wönstegt den grönska wältaligheten |
| hombretort | ssucit | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| best | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| Wältalizhet | ar | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| stadig | vältalighet | 1 | 1785 | Et öfwcrtygande bewis om Guds ord trast ligga des stadig och jämn stile hwilken öswerträsfar all mänelig vältalighet |
| werk | wältalige | 1 | 1787 | ära ensam glansår eflerwerlden och förtunna genom den wältalige ock skald den bortgångne man werk |
| Jkicldigket | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| mäste | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| följa | wältalige | 1 | 1787 | Man ingär hus och den wältalige Recruleuren tillägga min rea kung best er rätt kött p2 det hvar och en mä följa sin smak den ena wil ha det stekt den andre kokt den andre mer kokt steka ert kött |
| retor | tidning | 1 | 1786 | par retor långdans VarnaPollil ny allmän tidning Oeilers Vecso nu stod IEm Nyalie TullTaan Winiiröms Koc buch ys |
| länd | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| Wältalighcten | metaphorer | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| tribunal | wältaliabit | 1 | 1781 | nllenast wi et M5sterst cke gt ltVH Ioso hie och wältaliabit nia de stjäla ock sörljä at tilstalws alla tribunal pa det lem |
| enfaldig | wältalighet | 1 | 1788 | Ej wan wid annan sprök än det okonstlad och enfaldig som hwardaswis bruka kunna jag intet prunka med nägon wältalighet |
| upmuntrade | wältalighets | 1 | 1789 | Öm morgon den dag dä stagtningen ffedde wid Lötzen rida Gustaf Aoolph omkring alla Rcgementer och upmuntrade dem med sin manlig wältalighets gäfwa ti tapperhet och hurtighet |
| RyttareTorpet | ansenlig | 1 | 1782 | Söttinge kr. SkatteRnzihäll uti Täby Sockn mil pä Rosligswägen ifrån Stockholm äga eomplet mondering hr. med Augmentsränlor til salu ha go lter och ang ansenlig Timmerstog nie Zlne da elverk loip utom RyttareTorpet samt äbnggnud Man ch Ladugärd god ffänd widare underrättelse fiis ställe sä wäl som af Wagtmästaren Gnfi pä Ladugärdslunds fattighus |
| sörackt | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| bord | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| 172 | Rhetorica | 1 | 1787 | Vosiii Elementa Rhetorica 120 Wilffmangt gciLftalliqocIöttf del 40 172 Rd |
| Sluprodarnes | wältalig | 1 | 1786 | Snart ingen enda VeiKticmer gifweS få icke vara wältalig man ha gjnrt samling af de der waronde Sluprodarnes infall och man finna dnutinnan det ilorafinaste salt |
| meddela | vältalighet | 1 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| lil | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| sblgd | wältalighe | 1 | 1786 | olik werlsam sblgd af wältalighe ten |
| okonstlad | wältalighet | 1 | 1788 | Ej wan wid annan sprök än det okonstlad och enfaldig som hwardaswis bruka kunna jag intet prunka med nägon wältalighet |
| fan | vältalighet | 1 | 1788 | Der finnas en vältalighet som vara stak af sak men som cn kläpare fan förstöra |
| inrättande | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| gtel | wältaligheten | 1 | 1790 | komma deraf hwad man tall tautologie et af de gröfsta och ledsam gtel säga wal den andelig som Werldstiga wältaligheten |
| finna | wältalight | 1 | 1787 | Smä ningen finna han sig wara mästare öfwer sit ämne han walt och wuxen detsamma dH han undertiden studera en Lillotson Vastholm Peterson och välta der han ömsewiS finna styrka bewiningar höghet tanke och jämte prydelig wältalight en ädel wär dig och majestätisk st. |
| Wältalighetlstycken | stall | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| Skadepenning | Vältalighet | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| tro | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| wäckcr | wältalighet | 1 | 1786 | Hcn sölstär rastan olla europeisk och Asiolista Spräl och hon förena äfwen med det spräk hon dålig to lar en wältalighet som wäckcr bifall och förundran |
| ifrän | vältalighet | 1 | 1788 | 14 Februarii lälit utfärda för Internunticn Herbert och desi bctjening börja sä här För de högt uplysie Cadi wetcenstapernas cch vältalighet lällor domare Commendanter Woywoder och andre Frue Bcfälhafware som residera pil dag och kustern wid hafwet alt ifrän Comtancinopel anda lil Lworno göra wette ligt cgtt Jag lycksalighet Prt oaktadt Jag warit wäl sinnad emot det Wiensta Hrf veta likwal af detta Hof bckommtt ctgt |
| gtnit | wältaliahet | 1 | 1787 | herr Fox utlåta_sig. sig sedan herr Sheridan siulat at all bwad han sin lifstid höra ock läsa cke pä liten wis kunna jämföra med et sädant tal ock herr pitt förklara at det anseende til gtnit wältaliahet ock styrka iynehölt alt hwad som kunna röra hertat och bfwertyga förstånd |
| Rousseau | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| wältalighet | äro | 1 | 1785 | tystnad och rodnad äro kön wältalighet |
| ffaretorpet | lifstidcn | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| laromasiarinna | vältalighet | 1 | 1784 | lycklig den yngling som likt Eocrates denna slag vältalighet fara äga en Aspasie tll laromasiarinna |
| Secretorare | förra | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| uli | wältalighct | 1 | 1789 | lord Volingbroke äga twä stor förmäner en tunga och en penna som kunna öfwevltlt tala han war lisa artig uli enstildt umgänge som uli sina strifter han mäta tal eller ssrifwa uli hwad ämne som hälst sä förädlade han det genom den hög wältalighct |
| Eloquentiä | åtgärd | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| wal | wältaligheten | 1 | 1790 | komma deraf hwad man tall tautologie et af de gröfsta och ledsam gtel säga wal den andelig som Werldstiga wältaligheten |
| Wältalaren | berömd | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| snille | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| stjäla | wältaliabit | 1 | 1781 | nllenast wi et M5sterst cke gt ltVH Ioso hie och wältaliabit nia de stjäla ock sörljä at tilstalws alla tribunal pa det lem |
| kanstornes | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| måne | wältaliiiels | 1 | 1785 | cgt med begäran at han måne ontstöpa densamma efter sil mi er och med dlbehällande af hufn k utströ daröfwer alla sin sarstttda wältaliiiels blomster |
| bekymmer | wältalige | 1 | 1788 | Wt hittils synas den wältalige man ej ha sinne annan än bestraffning och fö ltbräelser mot den olycklig men föga bekymmer om hans räddning hwilten ingång war ndgängeligen nödig til at däinpa de uprörde sinne galning samt at bringa dem til fansning ock upmärfsamhet |
| 8r | RyttareTorpet | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| Wältaligheten | tyranni | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| ssrifwa | wältalighct | 1 | 1789 | lord Volingbroke äga twä stor förmäner en tunga och en penna som kunna öfwevltlt tala han war lisa artig uli enstildt umgänge som uli sina strifter han mäta tal eller ssrifwa uli hwad ämne som hälst sä förädlade han det genom den hög wältalighct |
| siaretorpel | skeppslag | 1 | 1782 | Lundblad född Lnnhros lifstideu bocnoe pä Fi siaretorpel til annan Tingidagcn af nästa HosteTing med sanuna skeppslag |
| blef | wältaligyet | 1 | 1786 | ctor Manton en Presbyterianisk editant London länd för mycken wältaligyet blef en gäng af lord major och Äldermännen anmodad at predika Pauls Kyrla wid et högtidlig tilfälle |
| RyttareTorpet | utgöra | 1 | 1784 | ltnng00 Lafi och dcröiwer god 8r nära til gärd belägen DagswertsTorp utom RyttareTorpet som pä egen kost utgöra ärla |
| Eloquentiä | undersökning | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| mäta | wältalig | 1 | 1785 | Ni mäta ha warit förskräckligt wältalig som kunna öfwerlnga dem en sädan sanning |
| wältalande | öga | 1 | 1785 | hand rörelse vara äfwensä wältalande och erpresiv som öga |
| Wältalaren | ankomma | 1 | 1790 | Den göra underhus et förstag af den berömd irländsk Wältalaren Flood hwarwid ej pä nögot mindre ankomma än en förändring med slelfwa underhus men hwiltet utan omröstning förkasta |
| jaat | wältalighet | 1 | 1781 | men det fordras en god fond as trompenhct för at icke dra litt pä mun dä man se Er ställa War Herre pä jaat est mcnniffor och da Ni utfasser Er al egtcnco der nde iga wältalighet pä hwart och et Scnnvs ständ som Ni tana Mwa warsc Man ha anmärka at Ni säga löi gt nar icke aör säga wgt ckca betraktelse öfwer wisin modern bok som siwer senap |
| sjelswa | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| widae | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| skaffa | wältalig | 1 | 1782 | Ni mä fritt äga sä mycket snille Ni behaga Ni ma strifwa ers som Nolraire wara wältalig som en Thomas författa historia som en Nossuet alt detta vara ej nog at skaffa er anseende werldcn |
| fä | wältalighet | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| hel | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| finnas | vältalighet | 1 | 1788 | Der finnas en vältalighet som vara stak af sak men som cn kläpare fan förstöra |
| Excrguen | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| Rhetorican | cn | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| sang | wältalighet | 1 | 1781 | sang ting plär fä mycket upelda wära matrona iswcr och wältalighet som Bar gt discourser |
| sä | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| monark | wältalighetens | 1 | 1786 | Och som vishet ej mycket gagna et samhälle utan wältalighet wisades at det wcnit förnäm orsak hwarfbre wär monark sjelf inrätta den Swensta Academien til Sivtnsta wältalighetens uphjelpande den Gustaviansta Norden |
| lag | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| wältalig | äfwen | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| Bcef | NedreTorneä | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| Rhetorica | tz | 1 | 1787 | Wosui Rhetorica tz |
| dighet | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| rrnmnngt | wältalige | 1 | 1787 | Någon roitterImbecilehivnrg rrnmnngt DZi blonljtiiin Någon näsrris Oswcrsättareson rneb sinn krypnnbe rim sdrpöblnt Anakreon VloscuS HomeruS och alt hwlb ben wältalige äldcrbomen äga stor och helig |
| fördel | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| bekant | wältalighets | 1 | 1785 | Om wi hinna känna och anta annan lag Mysiken än dem Ni känna Er tid vara dock wältalighets regel altid densamma och detta min tanka vara nog at ofgöra den bekant twistcn om föietrödes rätt mellan gammal och ny |
| Aspasie | vältalighet | 1 | 1784 | lycklig den yngling som likt Eocrates denna slag vältalighet fara äga en Aspasie tll laromasiarinna |
| bfta | vältalighet | 1 | 1782 | Min efterträdare lika kvem katt bli kunna ofvergå mig Jkicldigket lyfande natursgåfvor bevekande vältalighet men åtminftone Jkal det aldrig bltfva fagdt at han öfvergått mig nit för det almänna bfta god affigter och ftåndaktighet at fullgöra min sy sjlas plikt Jag ö kar honom mer lycka än jag dervid ha och kvilken få komma mit ftalle kunna vara ftiker at jag nnjkar det kunna må lyckat fin Adminiftration |
| skaldestycke | vältalighet | 1 | 1786 | böra insända sine skaldestycke och vältalighet prof. innom den nässkommande Octrber wara sorgfälligt at ej gifwa sig tilkänna för nägon af Academiens ledamot förse sine strifter med nomnscdel cch tänlesprak samt derest de wälja den ssundom brukeliga utwäg at ej upgifwa sine namn förr än de weta sig hafwa fatt pris ställe för namn sälta et annan tänlespräl genom hwcirs up gifwande Academien kunna igenkänna den werkel ge Föifattaren |
| renher | vältalighet | 1 | 1789 | Innehafwande hög grad den egenskap ac kunna slyra folk förenande vältalighet eld med styrka och renher tanke rik sitt tal utan präl ej förgätande nsgon del af sitt ämne utan at förfalla repilitioner listig och warm debatt tall och alfwarsam uti convcrsation finllig och öfwerflödznde pH. bild och fludcliga talesätt talande til snille sä wäl som lil inbildmngsfraflcn öpnande sig wäg til hjertat igenom bfwcrtpgelse och vältalighet sädan vara den nu warande Engclsse premie minister |
| Mrälter | tareTorpet | 1 | 1789 | Sägställe och älnänd Wols smund scmt Torpe kuuuvre br k SkrädMe täppa dwi Telrnebo och tareTorpet MpbYgget ränta af gmentsHem Mrälter och Nastebo med Björster SNifwareHnge kallad |
| RyttareTorpet | fi | 1 | 1787 | fi NgswerkTrp utom RyttareTorpet iläckel brr och lfstoq st |
| ordning | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| förnöja | vältalighet | 1 | 1790 | gtgtin man denna predikan sakna dn högre anoeliga vältalighet som inta ch förnöja äfwen läsare af fin smt och känssi röja der likwä |
| Hjclten | Wältaligheten | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| onödig | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| wältalighct | äga | 1 | 1784 | Dessa äga en imagination och en wältalighct som vara sörundranswärd |
| styrka | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| latinsk | wältaligheten | 1 | 1787 | Om ni sjelf ej anmärka med hwad forskning och urwal ordning och re dighet frägorne woro utarbeta med hwad classisk renhet spräket denne skicklig Docei latinsk wältaligheten författa dem sä ha kunna af hel Nuditorii tyst upmärk samhet synbar tilfredsställelse och längtan efter mer stuta at wid fä prestmöte säda vice präsides warit |
| Roddcrskor | vältalighet | 1 | 1784 | Om man tillåta wära dam Roddcrskor at advocera vara jag sak at den juridisk vältalighet stulle innan kort bringa up til sin höjo |
| Secretorare | rike | 1 | 1790 | HofTidningen för dag bekräfta hopp Fred med Vltomannista rike sä motto ltl förra Inlernuntien wid port Baron Herdert gär härifrän med talrik mcdfdlje af Secretorare och tolk vara aftest til Vucharest |
| säga | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| ffaretorpet | fordring | 1 | 1782 | indblad fdd Vnlidros lifstidcn boende pä Fi ffaretorpet til ancra Tngsoagcn na HZi eM med samma skeppslag ads PN igwaregärWU wid firlnst al dare talan deras fordring lag |
| kraftig | vältalighet | 1 | 1786 | anledning tyckas wara Swe sta academi entz inrättande och ändamälet at wisa förmonerna af et rätt hHfdadt Spräk en manlig vältalighet hwaraf konung sjclf giswit nation de kraftig de mast lysande efter dom |
| NedreTorneä | dcn | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| dcn | vältalare | 1 | 1788 | iofgas til omdönutkl sörfalssande och cänkckraftelts fögtslappning ssrtgtegt ar ock lämna dct valra brukct at lata ungdrmcn författa de sä fälla Cbric tt vilja saga at wsr et giswit gt mne utbre sig sä widt som mtjrligt ar repa gtp lt rch samma Mcd olik utiruck icke poftra nZgn phras scm gdrligen kunna anwändas och utspäda h je tankdroppa med cn stå at od te ar tudcligt för bnar klf at om andamälct vara at tilstapa tänkare och sann vältalare bwilket nästan clr drtsamma sä wade man en ntwäg snörrätt stridande häremot man gaswc dcn ur de ganle och ny Auctorer länga swassande stucken at förkors man lära dem dra must och kärna derur och sammanpacka sä til sagardcö mera materia under liten volum |
| Latinen | retorguera | 1 | 1787 | Wne huru det will mig anstå ej at pä et ranssändigt sitta mifjbuka er mitzfagelfe för at retorguera pä et ställsord hwilket icke höra utan ibland det låg fladder Jag tro höffigen at Ni snafwat litet Latinen och at ert ulftende åtminstone vara mänltligt hwilket jag upmuntrar er at icke förneka ge |
| känna | wältaligheten | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| Packaretoraet | formera | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| Eloquentiä | belåten | 1 | 1784 | we illa belåten om de fingo dem til Eloquentiä professor |
| dctta | wältalig | 1 | 1789 | Ni och jag hafwa känna en man ganska wäl som affecterade et ämbete det han ofta hindra och aldrig göra som ha den ära nägras mening och den stam andras at ästadkomma stor revolution sitt egit land och äfwen Europas allmän sak och som med alt dctta war det owerksammaste kreatur wcrldcn som aldrig war mera wältalig än dä han wille uttrycka fit förakt för höghet och för alt hwad wi kall hederstecken säsom utlär band som stulle lör. at mara sig lik hagt wa hysa detta förakt emeda han icke wisste hur ha stulle nyttja höghcten cller därå heoerslecknen och lilwU war om den förra och kär dr. sen ända intil löjlighet |
| slore | wältaliae | 1 | 1788 | led och hög bord göra näslan ingen skillnad mellan desse twänne slore man och bägge äga den lycka at wara wältaliae |
| infigter | wältalighet | 1 | 1787 | Dct vara uti dem som bays si il ygtert snille och lärdom wisa fig full dager och läsare skal icke länae behöfwa egen dem fdirän ban wardcr sätta willrädiudct antingen Gangnellle slit stor infigter ock wältalighet böra mera duga akta och beundra in ltlIemeno XIV ädelmodig slughet ock bcstäudigt warma känsla af dygd och religion |
| eflerwerlden | wältalige | 1 | 1787 | ära ensam glansår eflerwerlden och förtunna genom den wältalige ock skald den bortgångne man werk |
| oundgängeligen | vältalighet | 1 | 1789 | etter denna irledning kcm herr pitt til sjclfwa instränkningarre uti Negentstapet Wd yllandet af dcn nu warcnde bristande dclm Negcrirgen yttra han sig med en manlig och stark vältalighet mäste man icke ga rndare än ntzdwandighe len oundgängeligen fcrdrar |
| törstig | wältalig | 1 | 1784 | Dca ble alt mer och mer bädc wältalig och tillika törstig |
| Cretorer | llti | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| sida | wältaligheteN | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| un | wältaligheten | 1 | 1787 | orolighet få uplommo denna stad un der kejsare Lheodosii regering bpnade för honom et fält at ädagalägga sin skicklighet wältaligheten hwilten kosta honom sä liten mbda flyta pä hans läpp fä lätt som et rögadt kärl ha lätt at flöda öfwer |
| Wi | Wältalizhet | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| vältalighet | ömhet | 1 | 1785 | der pä cn gäng hon kunna icke längre länka pä at hennes barn skola missa deras ledare bessnddare och far tärarne bcgynle nu rinna frän hans öga ömhet få Man kär lek som wän de innerlig länstor som far yttra nu en stilla vältalighet och frätande sorg |
| wara | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| Wältaltghelcn | annan | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| Wältalizhet | ton | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| tänsiolbse | vältalighet | 1 | 1786 | Den slöiänlte och tänsiolbse ssulle uptaga deras städa uttryck fbr Salire och anse deras vältalighet mindre fem mästerstycke af snille än dårskap |
| församling | wältalige | 1 | 1787 | Hwad man nu wil anfdra rörer blott Chrysrstomus den Chnfina församling uplysie och wältalige lärare |
| rädfrägas | wältalig | 1 | 1788 | och man af siadgadt tänlesält som wid et sä wigtigt lilfälle mäste rädfrägas lata_sig. ofta styra sig af en wältalig tunga och wattalighet vara icke altid förnuft |
| sista | vältalighet | 1 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| itfe | wältalighet | 1 | 1787 | det ar itfe mot er men tmot wilIonie jag strida det vara itfe med snille eller wältalighet utan genom ewiga sonningae jag wil segra och skola nu Herre af dem se sig öfwerwunnen säga bli sjelfwa nederlag en ära och förlust af edra förlig nieningtr en betydelig winst |
| Wältalizhet | net | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| styresman | vältalighet | 1 | 1786 | För vältaligheten en Skådepenning af lika wigt med Academiens sinnebild pä ena och pä den annan sida Mercurius säsom en ssäende yngling med wingad hatt pä hufwu det csciucöe ena och pappersrulle annan hand hwilken Gud lt enligt de gammal tro war Uphofs och styresman för vältalighet och Excrguen Vältaligheten |
| vidd | vältalighetoch | 1 | 1785 | med en manlig vältalighetoch starcka drag men det ofwannämde liktal vara deremot mera rörande och wisar författare öm Caractere sin vidd samt et hierta hclgadt äta dygd och wanstapen |
| Eloquentiä | fingo | 1 | 1784 | we illa belåten om de fingo dem til Eloquentiä professor |
| wältaliyhecens | öde | 1 | 1787 | Rell0 Bikopcn Doclor Johan wingrd ra den andelig wältaliyhecens olisa öde |
| Skadepenning | wältaligheteN | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| Wältaligheten | wib | 1 | 1789 | Fr innewarande vara ha Academien tildömt detta pris 8t hofpredikant Magnus Lehnberg författare af det äreminne öfwer lt5arl 5rlsson Gyllenhjelm som wib Academiens sista högtidsdag erhålla stor pris Wältaligheten |
| upmuntrar | wältalare | 1 | 1787 | Hwilten wältalare upmuntrar mera til lästan est slicklighet den som sit Hnin nelstlal uphbjer sig sjels eller den som utan smicker uphöjer de död |
| Classen | wältaligbct | 1 | 1784 | Den tredje Classen best as sädane som nia egenteligcn plär kalla Slorpraterssoiv fru Sllddcrstadder excellera denna slag wältaligbct hon wet utantil hel Ceremo lnelet vil |
| Rhetorican | siagit | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| Eloquentiä | riika | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| hombretort | kant | 1 | 1788 | Helsingborg ack postpapper ssucit bre forma formerade Skcifpennor hombretort bäde med förgolda kant och ulan dito TarockCamlnoParl och Blangnclttr för laljci Boden uti hus no Salvii grand |
| handel | vältalighet | 1 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| Rhetorican | pä | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| Packaretoraet | hand | 1 | 1789 | Majts och riks krig Collegu Dom öfwer för detta OfwerAdjutanterne och Majors lohan Anders Iäqerhorn StabsAdjutanten och CapttamtzN Gustaf Wilhelm Ladou Capitainen Lars Reinhold Glansenstjerna och Corneten Didrich Adolph von iesten s mätto at sedan Stadsens Militair Comvagnie formera en Spttsgsrd krmg käke pä Packaretoraet och mästerman med Btlan hand sig mnom Spttsgsrdeninstäldt uplästes förberörde KonglKngsCollegu Dom hwarefter af mästerman Betiente pä käke upsplkades en mälad tassa med följande Inscription |
| Eloquentiä | parentation | 1 | 1782 | Majit nkeDrottniMens dödeliga sränfälle tolka högstsalig Hennes Majtts Hrerntiiir samt hel rike och den tärd werldens förlust genom offeitteliga parentation riika megt roanlu felenniwer stor Gustauian Aeabemien hellos den dennes af Eloquentiä och ccu Profesioren magister Pehr Swedelius pä obunden latin den dito af Historiarum Profefor Ma Dister Erie cha |
| Tale | wältalenhetlt | 1 | 1782 | Trrsschou om wältalenhetlt nytta en Tale Addhons Äihcmdling om religion |
| RvttareTorpet | pä | 1 | 1782 | Lötrwqe krono SkatteRusthäll uti Täbu Sockn mil pil Rostagswägen ifrän Stockholni äga eomsilet mnndering hr. med Augmcnlsräutor til salu ha god iiter vH ang ansenlig timmerskog med gme dagswcrks torp nlom RvttareTorpet srnt ädnggnad Man och Vadugörd god stad wioarc lmdrrrättelle fä pä ställe si wäl som Wagtmästaren Graft pä Laduzilroslaud fattighus |
| olik | wältalighe | 1 | 1786 | olik werlsam sblgd af wältalighe ten |
| parlament | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| blef | wältalig | 1 | 1785 | Denne yngling som war lifiig wältalig och ha intagande ansigte och manercr ömmande snart en del af sina kamrat och blef wid sex ton vara hufwudmcm för en Sect af ung Qwäkare |
| fall | vältalighet | 1 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| otbefen | wältaligheten | 1 | 1787 | La petite caiérne de Masfiilon och Jean Iaqveg otbefen anse hon söt wönstegt den grönska wältaligheten |
| willor | wältaligheteus | 1 | 1790 | Det måste wa wäpnadl detta förstånd liiiot egcnkärlekens förförelse fördom myndighet inbildningens willor lifiielsernes bearägeri konst förlåta och wältaligheteus kraft aldramäst wäpnadt emot hjertals och kanstornes förledelser |
| Eloquentiä | förordnande | 1 | 1789 | den Nov pä Academien stor LäroSal efter Consisiorii Ncademici förordnande et Högtidcligit ltal pä obunden Latin hällit af Eloquentiä och Pocsccs Vrofessorcn herr Doctor And |
| Rhetorican | glömma | 1 | 1786 | Ma han glömma Rhetorican tana de ena liopen för den annan det platt för stönt och del sto för platt lle encoie |
| följd | wältaligheten | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| ord | wältaligheten | 1 | 1786 | lystnad sr ofta et mera tydcligt fpräk än ord och hwillen sjelswa wältaligheten of lt ta nyttja med mycken fördel |
| Academiens | Vältalighet | 1 | 1786 | För wältaligheteN en Skadepenning af samma wigt och rvärde med Academiens sinnebild pä den ena Mercurius pä den andra sida samt Exerguen Vältalighet |
| anfeende | vältalighet | 1 | 1782 | Deras caiacter ar vgtgt da fkild ifrån dt ofrige vildas ex från Chatcaleme Huronerne Efqv tapp ihtt vältalighet och dygd äro de egenfkaper genom hvilka man endaft hos Irokefen kunna få något anfeende |
| kunstaper | wältalighet | 1 | 1787 | En predikant böra ega både kunstaper och wältalighet om han stjäla funna öfwertyga röra och intaga |
| kasta | wältaliga | 1 | 1788 | af natur den wältaliga skälla til dec hög wäsendet som sluta den första möta han sin son och kasta sig första hänryckning af sin beundran ner för hans fot |
| Wältalighetlstycken | skönhet | 1 | 1789 | skön Wältalighetlstycken och Skaldcqwäden ssola stundom af discipel upläsas dä äfwen nsgot stall raisonneras öfwer skönhet grund |
| sanning | wältalig | 1 | 1785 | Ni mäta ha warit förskräckligt wältalig som kunna öfwerlnga dem en sädan sanning |
| RxltareTorpet | instänga | 1 | 1787 | ittsäoc4a lgtHtz st.. DagslultsTorp tom RxltareTorpet lrUkelgtg barr och lö. stog st.. instänga teshagar |
| Eloquentiä | professor | 1 | 1784 | we illa belåten om de fingo dem til Eloquentiä professor |
| parlament | vältalighet | 1 | 1788 | Alt detta ar et werk af fpra ära tid en Mans werk som åtminstone parlament med segrande manlig vältalighet genomdriswit alla dessa stor angelägenhet och uti en älder där man vanligen blott förbereda sig til stor ämbete sitta wid styre af de allmanna ärenderne uti et af oe ansenlig rike werlden |
| Wältaligheten | göra | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| Rhetorican | siänd | 1 | 1784 | Jag känna en fru stad som vara siänd at göra cn länga Afyandling inpromtu om garnering pä en kjortel och som wc. at anwanda alla figur Rhetorican nar hon bärmark piza som siagit sönder en Thckopp |
| Wältaltghelcn | skaldekonst | 1 | 1790 | Rronprinsens informator En af de Aderton Swcnska 3lcademien Stockholm Carlbohm Det hor händt hos ofi som alla annan land der Witterheten ha framgång al Wältaltghelcn ej infinna_sig. sig förn skaldekonst spara |
| lärare | wältaligheten | 1 | 1787 | Hans ipfo siran wärdades af den tid god lärare och Rhetorn Libanius dana hans eldig fnille til wältaligheten |
| frihet | wältalighet | 1 | 1786 | anledning af religion frihet en ibland fcuklcrne af wär stor konung wishet understödd af des wältalighet heta det pä elfte sida |
| blygsel | wältalighet | 1 | 1786 | Qm detta sista mäste jag nägot närmare yttra mig det vara ord barm som der göra twetydigheten emedan det öfrig rad lära syfta pä det allmän fbralt för hwiket en fegrande wältalighet fbrmär blottställa den lassfulle men detta ord synas asteda tanke til den blygsel den lassfulle känna inom sig hwilkct äta wore en olika werlsam följd af wältaligheten |
| Wältaligheten | mas | 1 | 1787 | De behbfwa til den indan endast läsa moral Smith Statsklolheten och Financewettenstapen samme Smith Adam Fergufon Necsen historia Hunu Wältaligheten Rousseau och Thomas bland skald pojk Tho mas med stere |
| siere | wältalige | 1 | 1786 | en förment broMg ha genom siere wältalige skribent blifwit säga tilräclllgcn fördömd al widae iitgärd denna sak wore onödig |
| Wältalighcten | oslickeligaste | 1 | 1781 | gamma egenskap som göra det lil det fördelaktig för Wältalighcten och poesi dess ymnig metaphorer defj oändelig inversion göra det och med detsamma til det oslickeligaste för Philosopdien hwars afhandlande fordra förnämligast simplicilet och tydlighet och där ord böra följa dl. naturlig ordning som tgtil der sjelfwa idöcrne |
| foglig | vältalighet | 1 | 1782 | en låda handel kunna kyrkoherde vältalighet mycket förmå at med foglig ötvertygande bringa det auotftrafvige folk at tillåta et lådant karleksverk |
| wältalighelen | äswen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| Wältalizhet | ost | 1 | 1790 | prof. ton af den hög siags Wältalizhet som ägna rum tillallet och äm net Wi måste nöja ost ar för brist pa ncrymme endast anföra et Ntycke af det ta förcraffeliga tal målning pa cn rättstgt fft Doniarel cavattev |
| styrka | wältaligc | 1 | 1782 | wcm vara den förståndig dcn päiriotiste deii wältaligc medborgare som uidcr namu af Elrasi wäkcare med so mycken styrka flvswarat wara framledne far griller emot uärwaraude tid snålhet och laga tankesätt |
| Eloquentiä | blifwit | 1 | 1785 | lt gtä jag öfwcrwägat dcn widsträkta Underwisning som Eloquentiä och Poesos prost sorn wid Upsala Acadcmie blifwit älagd och hwiltcn fordra en trägen åtgärd än at den af en person tana besörja ha jag til at afhjelpa ungdom falnad härwid |
| Eloquentiä | ort | 1 | 1789 | OlVld ombyte af Prorectoratet Göttingen den Iulii sistl ha uti det wanliga gram Eloquentiä Profestoren lätit inflyta en afhandling eller undersökning frän hwilka ort grek och romare hämta sine flafwar |
| personlig | wältalighets | 1 | 1789 | Jag vara nog sä gammal at jag tunna höra ho nom tala parlament och jag komma ihog at oakiadt mm personlig wederwilja för Honom blef jag dock bestöit öfwer hans wältalighets styrka och behaglightt |
| poesi | wältalighet | 1 | 1786 | han indela som man wet den hgre poesi reda lar syfta pä det allmän sörackt läsa uppenbar för hwilket en segrande wältalighet forma at blottställa den lastfull men detta ord synas afieda tanke om annars ofieda tanke vara detsamma som at gifwa ord en twetydig bemärkelse til det förakt den lastfull känna inom sig lastbar ha denna gäng assctt monotoni men full läter full hwilket äta wore en olika werksam fölgd af waltaligycten |
| ungdom | wältalighelen | 1 | 1786 | Derpä wilade han delta glätjlämne wara higt och föitläffeligt Detta bana wär tolk wäg at gira Svcnsta wältalighelen fir wär wettgiriga ungdom mera behagelig äswen fir det hon af wär wise konung brulas sä som et förträffeligit Wishctens hjclpmedel |
| Wältaligheten | ha | 1 | 1782 | Ochbwem ha med ra styrka nyttiat skaldekonst ock Wältaligheten at göra frihet älstad tyranni förhatlig at störta den falsta och blodig machiavellism än den wittre Hjclten och Philosopbist konung hwars ära regering grundad pä ljus och rättwisa aldrig wäckt dct liten milmrge hoi laglydig nndcrsatare |
| fbrtjenar | vältalighet | 1 | 1788 | fall Academien wid tiltelandet af et sädant accessit finna det fräga warande stycke äga den grad af godhet som fbrtjenar tryck sä ha hon sjelf utfösa sig at meddela det sina utkommande handling hwaraf det sista accessit vältalighet snart lärer bliswo et prof.. annan fall ha hon förklara at hennes accessit endast böra anse som en uplt muntran icke som en belöning blott et sädant ha jag den wid mina ör nog hedrande lycka at emotta |
| NedreTorneä | mantal | 1 | 1786 | kam Collegii dcn Iunii 1726 utfärda skatte Bcef hwarmcdelil Hellola hemman Biörlb by NedreTorneä socken bestående af et delS mantal och dal |
| Cretorer | fl | 1 | 1788 | HattStoffcraren Iac ymdels Cretorer behaga Osdagcn1 Ma fl samngtan träda p8 malm källa för at llti wa lmderrät de om massa och utdlnige |
| lilstoto | wältalighet | 1 | 1787 | Han afmälade deruti Gouvemeurens upfö agtde under sin forwalt ning gtned de allra swartaste fårgor och alle Ledamblerne lilstoto at han derpä anwändl en wältalighet utan exempel hwarförc de icke eller kunna underläta at med handklappning twanne omgängar glfwa tillanna sit fullkomlig nöje derbfwer |
| säga | wältalige | 1 | 1787 | HtstiNige hafwa skrifwtt och ibland lem äfwen den wältalige Rousseau at alla lif wetS elände tilräckkligtzen betala sig igenom sjelfwa lifwet igenom blott tänssin as Ulitn säga wida erfarenhet lzcfes bewjfst at äfwm |
| grundparmätaretorg | stad | 1 | 1787 | stapel och handelsfrihet faltimport torgdag och marknad inongt stad samt twiss om Sastmola marknad twisser med allmoge samt brneborgSNyssadsRaumlgt och Nödendahls stad ryss handelsfrihet Äbo tolag stämpel wäg bro hamn grundparmätaretorg paclaremätareoch siändpennmgar |